Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Våga vara stolt

Lika många är sysselsatta nu som under rekordåret 2006. Statsminister Fredrik Reinfeldt har anledning att vara en smula stolt om än inte nöjd.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

I december 2006, när konjunkturen gick på högtryck och ingen ännu hört talas om någon internationell finnanskris, arbetade 4 428 000 svenskar. Detta enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) statistik som åttonde månaden i rad visade en kraftig ökning av andelen "sysselsatta" i arbetskraften. Samtidigt var arbetslösheten nere på 4,6 procent av arbetskraften.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Tre år senare, i december 2009, kan vi skönja slutet på den värsta internationella lågkonjunkturen och finanskrisen sedan 30-talet. Arbetslösheten hade ökat till 8,6 procent av arbetskraften. Men trots detta och trots krisåren är andelen sysselsatta till och med något fler, 4 452 000 personer.

En självklar förklaring är att Sveriges befolkning, och därmed också arbetskraften, ökat sedan 2006. Men att antalet sysselsatta inte har minskat, trots den djupa krisen, är i varje fall inget dåligt betyg på regeringens arbetsmarknads- och ekonomiska politik. För att travestera ett socialdemokratiskt slagord har statsminister Fredrik Reinfeldt anledning att vara en smula stolt om än inte nöjd.

Tecknen på att utvecklingen på arbetsmarknaden går åt rätt håll blir också allt fler. Enligt Arbetsförmedlingen vände ekonomin upp under andra hälften av 2009. Varselvågen avtog under hösten samtidigt som nedgången av lediga platser upphörde och ökningen av arbetslösheten bromsade in.

Den positiva utvecklingen bekräftades i går av både Riksbankens återkommande företagsintervjuer och SCB:s inköpschefsindex. Även Arbetsförmedlingens statistik visar på en vändning till det bättre. Under januari varslades 4 644 personer om uppsägning. Det är väsentligt färre än de 17 049 som varslades under januari 2009.

På vilken nivå arbetslösheten kommer att vända återstår att se. Men hotet om 12 procents öppen arbetslöshet tycks avvärjt. Finansminister Anders Borg som gjort en konst av försiktiga prognoser (för att alltid kunna komma med goda nyheter?) spår att arbetslösheten toppar på 9,5 procent i år. Därefter förväntas den falla till "förkrisnivåer":

– Vi räknar med en öppen arbetslöshet kring 4 - 5 procent inom några år, sa Anders Borg på en presskonferens häromdagen.

Att konjunkturen och arbetslösheten vänder tidigare än befarat är en av två anledningarna till att det kommer att finnas ett reformutrymme i vårbudgeten. Den andra anledningen är att statsfinanserna, trots krisen, är i påtagligt gott skick – bättre än i flertalet EU-länder. På grund av överskott i statsfinanserna har vi haft fallhöjd.

Viktigare än reformer är därför att snabbt komma tillbaka till överskott. Då kan även nästa kris mötas utan besparingsprogram i välfärdens kärna. Anders Borg förslog i går att Sverige lagfäster att det skall finnas ett överskottsmål för statsfinanserna över en konjunkturcykel. Det är ett bra förslag.

Hursomhelst: Att Sverige hittills klarat både lågkonjunktur och finnanskris utan att behöva upprepa 90-talets drastiska nedskärningar i välfärden är ytterligare ett skäl för Fredrik Reinfeldt och hans alliansregering att känna stolthet. Kanske också att våga visa den.

GP 2/2 -10