Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Västtrafik säger nej till nolltaxa

2011 infördes nolltaxa i kollektivtrafiken i Kiruna. Sedan dess har resandet trefaldigats. Men nolltaxa är inget för Västtrafik.

- Det finns ingen gratis kollektivtrafik, säger Leif Blomqvist (S), ordförande i Västtrafiks styrelse. Det är alltid någon som betalar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I Örebro var nolltaxan ett hett ämne i valet 2006. Men en provperiod slutade med våld och vandalisering av bussar.

Nu driver Ung vänster frågan igen och 12 000 personer har skrivit på en namninsamling för avgiftsfri kollektivtrafik.

- Jag tycker att i grunden är det en dålig idé, säger landstingsrådet Jonas Karlsson (S).

Det tycker hans partikamrat Leif Blomqvist också.

- Nolltaxa kan fungera bra i glesbygden med få resenärer, säger han. Men det fungera inte i storstäder men tät trafik och många resenärer.

En buss i glesbygd kan ha tre-fem resenärer, landstinget betalar redan 90 procent av kostnaden för bussturen. Kostnadsökningen för landstinget om det skulle betala även resterande tio procent, de som resenärerna betalar i dag, blir inte särskilt stor.

Men på spårvagnarna i Göteborg betalar resenärerna 70 procent och Västra Götalandsregionen 30 procent av kostnaden. Skulle regionen betala ytterligare 70 procent skulle kostnaderna stiga drastiskt.

I dag betalar Västtrafiks resenärer i snitt 52 procent av kostnaderna för resorna medan regionen betalar 48 procent.

Biljettintäkterna gav förra året Västtrafik tre miljarder kronor.

Att helt och hållet finansiera kollektivtrafiken i Västra Götaland med skattemedel skulle kräva att skatten höjdes med en skattekrona. Det innebär drygt 3 000 kronor högre skatt per år för en medelinkomsttagare.

- Nolltaxa skulle troligen ge 30 procent fler resenärer, säger Blomqvist. Då behöver fler tåg, fler bussar, fler spårvagnar och mer personal. Vår bedömning är att det ökar våra kostnader med ytterligare två-tre miljarder kronor.

Det betyder en nästan dubbelt så stor skattehöjning och 6 000 kronor högre skatt per år för en medelinkomsttagare.

- Alternativet är att sänka anslagen till sjukvården med fem-sex miljarder kronor, säger Blomqvist. Jag tror inte det skulle mötas med jubel.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.