Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Värstinglistan: Företagen som får flest klagomål

Telecombolagen dominerar värstinglistan. Men hantverkare, distansavtal och bilärenden ger totalt flest klagomål.

Telecombolagen dominerar ärendestatistiken för enskilda företag, värstinglistan, hos Konsument Göteborg. Liksom förra året toppar Comhem. Från 2013 till 2014 skedde en fördubbling som resulterade i 194 samtal om Comhem – och i år en rejäl tillbakagång till 42 samtal.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– De har tagit siffrorna på allvar, säger konsumentrådgivare Paulina Daryazadeh.

Värstinglistan enskilda företag:

1. Comhem - 42

2. Keycode - 38

3. Telenor - 29

4. Phone family - 27

5. Tele2 - 22

5. Elgiganten - 22

5. 3 - 22

6. Meiamarkt - 20

7. Trademax - 19

8. Bredbandsbolaget -17

8. Comviq - 17

8. Bolagsupplysningen - 17

9. Minadressändring - 16

10. Autopriser - 14

10. My Safety - 14

10. Telia -14

Varför får konsumenterna så mycket bekymmer med telecombolag?

– Alla har abonnemang på mobil, tv och bredband och förr eller senare strular det. Det kan också vara problem med bolagens marknadsföring i kombination med vad konsumenterna faktiskt får.

Boende är annars fortfarande den ämneskategori som leder till allra flest bekymmer. Av de totalt 8 678 ärenden som registrerats fram till den 15 december 2015 rör 1 293 ärenden just den kategorin, men hantverkarna är många små firmor och därför hamnar dessa aldrig på värstinglistan.

Som nummer två kommer distansavtalen, 1 051 samtal:

– Ja, de sticker ut. Det kan bero på att den typen av försäljning blir allt vanligare.

Som trea kommer bilärenden, 697 ärenden. Först som fyra respektive femma kommer elektronik sorterat i två grupper på tjänster, 623, respektive varor, 449 ärenden totalt

Undantaget i toppen på värstinglistan med enskilda företag är Keycode, som GP skrev om i lördags, och som bland annat säljer ”skydd mot identitetskapning”. Samtalen om det företagen handlar mycket om just distansavtal.

Har du något råd att ge när det gäller distansavtal?

– Teckna inte avtal per telefon eller vid dörrknackning. Inget är gratis, låter det för bra för att vara sant är det också det. Det kommer snart en faktura på en tjänst du bundit upp dig på. Var lite källkritisk så råkar du inte ut för de allra värsta bluffarna, säger Paulina Daryazadeh.

Men samtidigt vänder sig allt färre konsumenter till Konsument Göteborg.

– Det är ett väldigt stort tapp vi gjort, säger Paulina Daryazadeh, konsumentrådgivare.

Under 2015 fram till 15 december hade Konsument Göteborg 8 678 ärenden med konsumenter som hört av sig för att få råd eller för att de ansåg sig ha blivit felaktigt behandlade av företagen. Detta ska jämföras med 11 386 samtal under 2014.

I våras startade Konsumentverket sin nationella upplysningstjänst, den webbaserade Hallå Konsument, dit man kan ringa, chatta och e-posta sina frågor och själv leta svar under olika rubriker.

– Vi försöker följa statistiken, men det är väldigt svårt att säga att hela vårt tapp gått dit, eftersom det inte alltid registreras från vilken kommun deras ärende kommer från. Men man kan självklart spekulera och anta, säger Paulina Daryazadeh, konsumentrådgivare i Göteborg.

Konsument Göteborg får också en del ärenden som direkt hänvisats från Hallå Konsument, vilket innebär att de kan vara dubbelregistrerade.

Utöver den förändringen har Kungälvs kommun sagt upp avtalet med Konsument Göteborg. Kvar finns Öckerö, Mölndal, Partille och Ale. Ytterligare en omställning är att ny telefoni installerats på kontoret.

När Hallå Konsument startades var syftet att tjänsten skulle vara ett komplement till de kommunala vägledningarna. Inte ett hot mot deras existens.

– Jag tror också att allt fler konsumenter googlar och söker svar själva och inte längre behöver oss i samma utsträckning för enkla ärenden, säger Paulina Daryazadeh som har märkt att samtalen rör allt mer komplicerade frågor.

Vad ska ni göra när ni behövs mindre?

– Vi behövs på ett annat sätt och eftersom vi är konkurrensutsatta håller vi på med ett utvecklingsarbete. I dag jobbar vi en tredjedel vardera med rådgivning, förebyggande och administration. Det kan ändras. Exempelvis mot mer förebyggande arbete, konstaterar hon.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.