Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Vänsterpartiet gör sig omöjligt

Oppositionens budgetalternativ klargör att regeringen utmanas av ett rödgrönt alternativ utan Vänsterpartiet.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

När Socialdemokraterna och Miljöpartiet presenterat sina budgetalternativ konstaterade statsminister Fredrik Reinfeldt att en så oenig opposition knappast utgör ett regeringsalternativ. I går kom Vänsterpartiets budgetförslag och vidgade oenigheten inom oppositionen ytterligare.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

För ögonblicket har Reinfeldt rätt. Det finns inget rödgrönt regeringsalternativ. Men det är två år till nästa val. Därtill är det oppositionens taktik att vinna nästa val genom att vara oenig, vilket låter konstigare än det är.

Inför valet 2010 bildade de rödgröna partierna ett gemensamt regeringsalternativ. Det misslyckades. Väljarna tyckte inte tillräckligt bra om kompromissen mellan S, V och MP.

Nu gör de rödgröna partierna tvärtom. De samarbetar inte i förväg utan är i stället så tydliga som möjligt, var och en på sitt sätt. Tanken är att om varje parti röstmaximerar, så blir röstsumman tillräckligt stor för att Alliansregeringen skall falla – förutsatt att oppositionen kan enas efter valet vill säga. Kommer de att kunna det?

Efter oppositionens budgetpresentationer förefaller en rödgrön trepartiregering utesluten. Vänsterpartiet har placerat sig mycket långt till vänster om både Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det är svårt att se någon kompromissmöjlighet när Vänsterpartiet intensivodlar illusionen om att det går att bygga ett välfärdssamhälle på subventioner betalade med skatter som skadar den ekonomiska tillväxten.

Vänsterpartiet bygger bort bostadsbristen med byggsubventioner och avskaffar arbetslösheten genom jobb i offentlig sektor. Alla sociala förmåner blir generösare och alla tänkbara skatter antingen höjs eller införs.

Då ligger Miljöpartiet betydligt närmare Socialdemokraterna. Partiet vill satsa på småföretag samt förbättra sjukförsäkringen och a-kassan, sänka bolagsskatten, höja arbetsgivaravgiften för ungdomar och använda en del av pengarna till att ge arbetslösa ungdomar arbete. Svårare blir det att få med Socialdemokraterna på att höja bensinpriset med 70 öre litern och höja skatten på vattenkraft för att betala en ännu snabbare energiomställning.

Ett problem som kan bli avgörande är synen på vård, skola och omsorg i privat regi. Miljöpartiet vill lagstifta om att välfärdsföretag inte får ha som enda mål att gå med vinst. Det kan Alliansregeringen utan vidare gå med på, men kanske inte Socialdemokraterna. Partiledningen argumenterar i den riktningen, men partiets vänsterfalang vill ha vinstförbud. Avgörande blir partikongressens beslut nästa år. Vinstförbud är omöjligt att acceptera för Miljöpartiet.

Mycket kan ändras, men som läget är nu utmanas regeringen av en möjlig koalition bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet med passivt stöd av Vänsterpartiet i klassiskt tvångsläge.

GP 5/10 -12