Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Utvärdera sexköpslagen

Demoniseringen av sexköpare i GP nådde nya höjder i måndagens kartläggning. De jämställs nu bland annat med de kriminella element som underhåller narkotika- och vapenhandel. Då en sexköpare för bara drygt tio år sedan kanske ansågs vara patetisk, eller möjligen oetisk, hängs de numera ut i tidningen med yrke, lön och civiltillstånd, liksom värsta MC-gängen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Budskapet är enkelt. Sexköparna fyller ligornas plånböcker och skapar den efterfråga som leder till människohandel. Men även om ett sådant samband naturligtvis finns, är skuldfrågan knappast så simpel. Är 17-åringen som då och då köper lite XTC ansvarig för avrättningarna i drogvärlden? Och när vi läser om spritförsäljning på Stigs Center är det nog inte Linda som handlar ett flak öl som betraktas som den kriminella?

Det förvånar mig inte att sexköpslagen setts som ett potentiellt instrument för att strypa efterfrågan, och därmed minska trafficking. Men efter mer än tio år verkar det dags att göra en utvärdering av lagens effekt. Har Sverige fått relativt sett mindre människohandel än andra Europeiska länder under det senaste decenniet? Finns det mindre brottslighet relaterad till sexhandel i Göteborg än i exempelvis Hamburg?

Från tidningsinslaget att döma, är svaren nej. Då kanske prostitutionen kan komma ut i dagsljuset igen, där den kan ses och eventuellt regleras. Och så kan polisen flytta de resurser de nu lägger på att jaga frustrerade pensionärer eller ensamstående småföretagare, på mera konstruktiva sätt att bekämpa människohandel.

Trafficking är kriminellt