Beväpnade med bensinbomber och stenar gick svartklädda och maskerade aktivister till attack mot parlamentet i Aten på onsdagen.
En vaktkur stacks i brand, några enstaka meter från byggnaden varifrån det väntades nya beslut om åtstramningar.
Nyhetsmedier rapporterade på kvällen att 28 demonstranter gripits och 25 poliser skadats. Enligt Reuters rörde det sig om skärsår och brännskador.
Attacken mot parlamentet genomfördes av en mindre skara aktivister på Syntagmatorget i centrala Aten, där över 100 000 demonstranter samlats för att protestera mot ännu en runda nedskärningar i form av lägre löner för offentliganställda, sänkta pensioner, permitteringar och uppsägning av cirka 30 000 personer.
Liknande manifestationer genomfördes i flera andra storstäder, lamslagna av en två dygns generalstrejk som inleddes på onsdagen.
Lokala medier rapporterade att avspärrningarna runt parlamentsbyggnaden inte höll för trycket och att demonstranter kunde sätta eld på en vaktkur några meter från själva byggnaden.
Attacken möttes av tårgasgranater, pepparspray och knallskott från den grekiska kravallpolisen, som kallat in fler än 7 000 man till den väntade sammandrabbningen.
Innanför parlamentets väggar stred samtidigt finansminister Evangelos Venizelos för att få med sig en majoritet av parlamentets ledamöter.
-Från och med nu och fram till på söndag utkämpar vi alla striders moder, sade han enligt nättidningen Ekathimerini.
Parlamentet röstade på kvällen för regeringens plan i sin inledande behandling av förslaget. Alla de 154 Pasok-ledamöterna röstade ja, skriver Reuters. För att antas måste förslaget också godkännas i detalj, vilket antas ske under torsdagen.
Regeringspartiet Pasok har efter flera avhopp 154 av de 300 rösterna i parlamentet.
Högeroppositionens ledare Antonis Samaras träffade i tisdags premiärminister Giorgos Papandreou för att försöka hitta en gemensam linje inför helgens överläggningar med euroländerna i Bryssel, där nya nödlån ska säkras.
Svenska bilaterala nödlån direkt till Grekland - som tidigare getts till krisländer som Island, Lettland och Irland - är enligt statsminister Fredrik Reinfeldt inte aktuellt.
-Det har jag inte begärt något mandat för, sade han efter onsdagens möte i EU-nämnden.
Greklands socialistregering är piskad att driva igenom nya nedskärningar. Annars blir det inte mer nödlån, vare sig från EU eller IMF.
Och inte heller något andra stödpaket, när fjolårets nödlån på 110 miljarder euro tar slut nästa år.
I statskassan finns i dagsläget pengar till löner, pensioner och räntor, men bara till någon gång i mitten av november. Efter det krävs hjälp utifrån för att den skuldtyngda staten ska klara sig, när skuldberget på snart 170 procent av BNP ska saneras och underskotten tas ned till under 3 procent av BNP på några år.