Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Unga tvingas köpa mobiler under hot

Ungdomar som under hot tvingas teckna sig för mobilabonnemang och stöld av personuppgifter för kreditköp är två brottstyper som ökat kraftigt. De kan enkelt minskas, men kreditupplysningsföretagen är motvilliga.

De polisanmälda bedrägerierna har mer än fördubblats på fem år. Förra året anmäldes 129 000.

Ett vanligt fenomen är att kriminella stjäl andra personers id-uppgifter och i deras namn gör mängder av kreditköp.

Göteborgspolisen arbetar för tillfället aktivt mot en annan typ av kreditbrottslighet som särskilt drabbar ungdomar. Under hot, eller med enbart lurendrejeri, tvingas de att teckna sig för två-åriga telefonabonnemang och hämta ut mobiler som utanför affären lämnas över till brottslingen.

Kommissarie Magnus Lindegren är chef för bedrägeriutredningarna i Göteborg. Han ser en allt för lättvindig kredithantering hos telebolagen och undrar:

– Är det rimligt att en 18-årig kille köper två dyra mobiltelefoner samtidigt?

Hans svar är nej och han har en lösning:

– Kreditmöjligheten skulle vara spärrad tills man själv väljer att öppna den, via en portal som man själv styr över genom exempelvis sitt bank-id. Det skulle vara ett enkelt sätt att stoppa ungdomar att hamna i detta, säger Magnus Lindegren.

Det finns tio rikstäckande kreditupplysningsföretag, där UC och Bisnode är de största. Hos dem finns möjlighet att registrera en bedrägerispärr, som stoppar nya krediter. Men denna möjlighet har man först efter att man blivit utsatt för ett bedrägeri eller ett bedrägeriförsök.

Varför kan man inte få en förebyggande spärr?

– Det är en jätteintressant idé. Tyvärr är det ett problem att vi inte har någon standard, liknande den som finns med möjligheten att slå av och på utlandsköp med bankkort, säger Björn-Erik Karlsson, regionchef för Norden på Bisnode.

Tekniska lösningar finns inte framme för att enkelt kunna slå av och aktivera kreditmöjligheten, hävdar han.

– Samhället är beroende av att konsumtionen får löpa så smidigt som möjligt. Och kreditupplysningsverksamheten är väldigt viktig för att systemet ska snurra.

Finns det ett motstånd för att detta skulle kunna minska kredithandeln?

– För oss finns det ingen intressekonflikt. Vi har inga banker som ägare, säger Björn-Erik Karlsson.

Det har däremot det största kreditupplysningsföretaget, UC, som ägs av de svenska storbankerna, Danske bank och Länsförsäkringar.

Marknadschefen Roland Sigbladh uppger att UC får förfrågningar om en preventiv kreditspärr.

– Alla som drabbats av id-kapning tycker att det skulle vara bra. UC skulle kunna erbjuda en sådan tjänst. Men vi har inte gjort det ännu, säger Sigbladh.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.