Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Unga göteborgare krigar i Syrien

Rekryteringen av unga män från nordöstra Göteborg till striderna i Syrien fortsätter. Hittills uppskattas 20 svenskar ha dött i striderna och rekryteringen sker löpande.

Syrien är den konflikt som lockar flest jihadresenärer från Sverige och andra europeiska länder. ICSR, ett center för forskning om radikalisering, uppskattar att 18 procent av de utländska krigarna kommer från Europa.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I förhållande till befolkningsmängd ligger Sverige trea bland europeiska länder med flest medborgare som krigar i Syrien. Bara Belgien och Danmark har fler.

- Förra våren kom de första bekräftelserna på att individer från vår stadsdel rest till Syrien för att strida, och att några av dem dött.

Det säger Zan Jankovski, som arbetat som fältarbetare i Angered sedan 1989. I dag är han enhetschef för fältgruppen i stadsdelen.

- Fenomenet i sig är inte nytt, svenska medborgare har till exempel stridit i Somalia och Afghanistan. Men Syrienkonflikten är ovanlig i det att den har en så stor andel utländska medborgare på plats.

De flesta som åker är män mellan 20 och 25 år, men i övrigt är gruppen splittrad. Det handlar både om "struliga ungdomar" och om personer med ordnade liv, jobb och utbildning som på egen hand engagerat och involverat sig.

- Detta ställer höga krav på vårt arbete. För unga som riskerar att hamna i kriminella nätverk har vi fungerande metoder, men använder vi samma metodik här träffar vi inte rätt.

Under den senaste tiden har det också kommit fler och fler tecken på hela familjer som åkt till Syrien, och även tjejer. En del av krigarna har lurats på plats och sålts vidare till andra rebellgrupper för tusentals dollar, ibland utan att upptäcka det själva innan det varit för sent, enligt Zan Jankovski.

Totalt uppger SÄPO att ett 80-tal personer rest för att delta i kriget. Av dem har uppskattningsvis 20 stupat och en del återvänt. Peder Hyllengren, forskare på Försvarshögskolan som på uppdrag av regeringen utrett händelserna, tror att siffrorna är alltför försiktiga.

- Min personliga uppfattning är att de som åkt kan vara dubbelt så många, eller fler. Personer från de nordöstra delarna av Göteborg är starkt överrepresenterade.

Peder Hyllengrens uppfattning är att de flesta ansluter sig till ISIS, den mest extrema och våldsamma terroristgruppen som härjar i Syrien. De flesta av religiösa eller ideologiska skäl.

- En del har inställningen att islam är under attack och ser det som en möjlighet att göra något åt det. Andra påtalar en humanitär aspekt.

Bland de berörda familjerna går åsikterna om jihadismen starkt isär. En del föräldrar har ingen aning om att barnen radikaliserats.

- De får plötsligt veta att sönerna är i Syrien och lever i stor oro över vad som ska hända. Men det finns också föräldrar som är stolta och kör dem till flygplatsen.

Flera av de fältarbetare och andra insatta som GP talat med vittnar om att frågan är komplex. De säger att det är omöjligt att öppet arbeta mot rekryteringen – frågan är för känslig.

Och hemlighetsmakeriet är stort, säger många. Trots flera veckors försök har GP inte lyckats få någon mer direkt berörd person att berätta om händelserna ur sitt perspektiv.

Zana Muhammad, verksamhetsledare på Interreligiösa centret i Göteborg, säger att han hört om försök till nya rekryteringar bara de senaste veckorna. Men också att han upplever att många inflytelserika ungdomar i nordöstra Göteborg, som tidigare var för jihadresorna, nyligen bytt ståndpunkt i och med ISIS framfart.

- De säger 'vi hade fel, ISIS är korrumperat och bara vandaliserar och mördar'. Det kan säkert påverka andra ungdomar, säger han.

Inom EU finns en arbetsgrupp där länderna samarbetar i frågor som rör radikalisering och terrorism: RAN - radicalisation awareness network. Där ingår bland andra Zan Jankovski, som säger att frågan om Syrien blivit den viktigaste eftersom så många europeiska medborgare deltar i striderna.

Peder Hyllengren på Försvarshögskolan tror att den stora faran och frågetecknet inför framtiden handlar om vad återvändarna varit med om, vilka upplevelser, kunskaper och idéer de tar med sig hem.

- I flera länder, som Storbritannien, Frankrike och Belgien, har personer som stridit i Syrien försökt genomföra terrorattentat på hemmaplan. Någon har också lyckats. Säkerhetspolis i hela Europa arbetar nu med den här frågan, eftersom de som åker är så många att risken att någon ska föra med sig idéer hem måste betraktas som stor, säger han.

I Sverige är det inte olagligt i sig att resa till ett land i konflikt eller att vara medlem i en terrorstämplad organisation. I andra länder ser lagstiftningen annorlunda ut.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.