Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Tvisten efter Goodjet vidare i hovrätten

OBESTÅND: Det blir fortsättning i hovrätten på den kostsamma tvisten efter Goodjets konkurs mellan Mr Musics grundare Tommy Johansson och Lars Falkeskog.
Tommy Johansson, en av Göteborgs rikaste privatpersoner, räds inte att föra processen vidare trots att han led ett kostsamt nederlag i tingsrätten. Där fick han nej på sin begäran att Lars Falkeskog ska ersätta honom med 21 miljoner kronor. I stället fick Johansson betala Falkeskogs rättsliga kostnader på drygt 1 miljon.

Tommy Johansson anser att han lånade ut 21 miljoner kronor till flygbolaget före dess konkurs. Han hävdar också att styrelsen inte fullgjort sina skyldigheter, varför ledamöterna personligen ska betala skulden.
Lars Falkeskog ansvarade i Goodjets styrelse för finansieringen. Som arvtagare till Falkeskogs Delikatesser anses han också vara den ledamot som har störst möjlighet att betala.

Tingsrätten behandlade målet i två veckor och hörde ett tjugotal personer. Tommy Johanssons advokat Claes Sjölin begär att hovrätten gör om alltsammans, då tingsrättens dom byggde på tilltron till vad vittnena sa.

Domen blev en antiklimax - rätten ansåg helt enkelt att det inte fanns något lån. Pengarna var i stället ett så kallat tillskott. Och då inget lån existerade, behandlade domen inte den principiella och sällan prövade frågan om när en styrelse måste betala bolagets skulder.

Ett sådant personligt ansvar gäller skulder som uppkommer efter att förlusterna blivit så stora att halva aktiekapitalet förbrukats. För att gardera sig mot detta ska styrelsen upprätta en kontrollbalansräkning och vid behov se till att aktiekapitalet återställs. Hur styrelsen skötte detta är också en tvistefråga mellan Tommy Johansson och Lars Falkeskog.

Överklagandet bygger främst på att "tillskott" görs utan att betalaren tilldelas aktier, medan Tommy Johanssons 21 miljoner kronor var avsedda just för nya aktier. Om emissionen av aktier inte blir av är pengar som betalats i förskott att betrakta som ett lån, hävdar advokat Claes Sjölin med stöd av aktiebolagslagen och ett utlåtande från Rolf Dotevall, professor i handelsrätt.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.