Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Tvinga inte undan Rio Rio

Att tvinga undan Rio Rio är ännu ett dråpslag mot vår levande stad. Rådande planeringslogik – separera och snygga till –trasar bara sönder sociala nätverk och dödar stadsliv, skriver bland andra arkitekt Kerstin Elias.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Mark Isitts artiklar i GP om betongförortens utmaningar har väckt häftig debatt. Såväl Isitt som hans kritiker har poänger. Förorterna har problem som beror på dålig stadsplanering. Men det har, som bland andra Catharina Thörn påpekat, också innerstad och villområden. Överallt råder nämligen samma planeringslogik: separera och snygga till.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Ett uppenbart exempel är krigsförklaringen mot dansbåten Rio Rio, som ligger förtöjd i Rosenlund. I stället för att se värdet av denna mycket platsspecifika glädjespridare vill man göra kaffeved av den. Detta är symptomatiskt för den likriktade planering som trasar sönder sociala nätverk och dödar stadsliv såväl centralt som perifert.

En anledning till varför Rosenlund har kunnat fortgå som stadens kända prostitutionsstråk är att det saknas naturlig genomströmning av människor genom området. Förbipasserande människor bidrar till en informell övervakning och när denna saknas kan män i skydd av mörkret köpa sex. Rio Rio är i dag en ljuspunkt i Rosenlundsområdet. Båtens vitala klubbliv och välkända salsahäng bidrar positivt till Göteborg. Som besökspunkt för danssugna gäster är båten ett värdefullt inslag i stadsmiljön som attraherar besökare. Området bör utvecklas med bostäder och verksamheter. Men det betyder inte att det liv som i dag finns ska utraderas.

Se potentialen i det som finns

Egentligen är det inte så svårt. Se potentialen i det som redan finns, utnyttja den och lägg till mer. Om ni ser glada människor som gör roliga saker, stöd dem. Förstå att staden växer underifrån. Var lyhörd. Den alltför tillrättalagda staden tenderar att kväva den initiativrikedom som annars gynnar både ett rikt kulturliv och entreprenörskap.

Vi behöver inte se längre än till Malmö för att lära hur sociala värden och lokala krafter kan ställas i centrum. I området Norra Sorgenfri har Malmö stad i första hand lyssnat och därefter agerat. Många aktörer och intressenter har varit områdets styrka och utvecklingens drivkraft. Vi önskar att Göteborgs stad skulle ta tillvara på de människor som använder våra gemensamma ytor istället för att planera bort dem.

För att säkra en levande stad där kommunens ingrepp syftar till att understödja människors initiativ, är inte rivning och tillrättaläggande ovanifrån rätt väg att gå. Att tvinga undan Rio Rio är ännu ett dråpslag mot vår levande stad. I stället borde vi fråga oss om det finns fler som vill ha båtar i våra centrala kanaler och i så fall underlätta för detta.

Kerstin Elias

arkitekt/urbanist

Heiti Ernits

student humanekologi

Joakim Forsemalm

etnolog

Emmali Jansson

kulturgeograf

Karl Palmås

entreprenörskapsforskare Chalmers