Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Tveksam dom mot vindkraft i Hake fjord

Det är dags att även mark- och miljödomstolen tar ansvar i klimatfrågan. Och hänger med i debatten och rapporterna från de internationella klimatmötena. Då finns det inga skäl att stoppa vindkraftsparken i Hake fjord, skriver marinekolog Thomas Dahlgren.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

När mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt för någon vecka sedan beslutade att avslå Göteborg Energis ansökan om att få bygga en vindkraftspark i Hake fjord vid inloppet till Göteborgs Hamn råkade man göra sig skyldig till en klassisk undanflykt – ett argument för mycket. Har man inte tillräckligt på fötterna så gäller det att ta i lite extra.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I sitt domslut skriver domstolen först att risken är för stor för spridning av de förorenade muddermassorna som finns på området. I samma beslut hävdar man att vindkraftsparken skulle kunna hindra en framtida utbyggnad av farleden. Man kan ju undra hur en utbyggnad av farleden skulle gå till utan att muddra i det aktuella området?

Missat klimatrapporterna

Ett tredje argument för sin dom är att vindkraftsparken inte är samhällsekonomiskt tillåtlig. Menar mark- och miljödomstolen att man inte hängt med i debatten den senaste tiden? Kan domstolen verkligen ha missat rapporteringarna från Kyoto, Köpenhamn, Cancún, och Lima? Kan mark- och miljödomstolen ha undgått det dagliga flödet av rapporter om glaciäravsmältning, havsförsurning, havsvattenståndökning och en ökad frekvens av extremväder, allt med en astronomisk prislapp för samhället som till och med är specificerad av den före detta chefsekonomen för Världsbanken, professor Nicholas Stern.

Vindkraftsparken, om den byggs, kommer att varje år producera 200 GWh el och förhindra utsläpp av 490 ton koldioxid per dag från fossil kraftproduktion (som i dag släpper ut cirka 900 ton koldioxid per producerad GWh enligt IPCC:s data). Samhällets kostnad för varje nytt ton av koldioxid till atmosfären är enligt vetenskapen och tidskriften Nature Climate Change i dag cirka 1 780 kronor vilket ger en samhällsvinst på 872 000 kronor per dag. Det blir 4,8 miljarder på 15 år vilket är mer än de 325 miljoner kronor som domstolen hävdar att samhällsvinsten begränsas till.

Billigaste energikällan

Samtidigt visar alla beräkningar att vindkraft som byggs på (eller som i detta fall väldigt nära land) också är den billigaste icke fossila energikällan som finns – mycket billigare än kärnkraft. Är det verkligen möjligt att en svensk domstol som har ansvar för just mark- och miljöfrågor missat detta?

Naturligtvis inte.

Vad är det då som får domstolen att göra dessa krumsprång? Anledningen kan ligga i det väl kända beteendet Not In My Back Yard (Nimby). Det är klart att vi måste rädda världen – men inte där jag bor. De som bor på sydvästra Hisingen och i Långedrag, många med ett betydande inflytande i samhället, har med alla tillgängliga medel motarbetat planerna på en vindkraftspark. I domen framgår att de boende i området yrkat på en ersättning om 1 700 000 kronor för sitt och sina advokaters engagemang. Det krävs mycket av en domstol för att i längden värja sig mot makthavares envetna påtryckningar.

Vältrafikerad farled

Domstolen menar att vindkraftsparken skulle medföra en påtaglig skada på riksintresset för friluftsliv (detta trots att stora fartyg passerar genom området var 20:e minut och försvaret tillåts skjuta skarpt i skärgården 115 dagar om året). Man skriver i domen att inverkan av vindkraft skulle bli så påtaglig att den begränsar strändernas värden för bad, fritidsfiske och rekreation.

Skulle barnen inte vilja bada och fiskarna inte vilja fiska för att det står vindkraftverk ute i vattnet? Detta synsätt är sannerligen föråldrat och strider dessutom mot de veteskapliga studier som gjorts över människors uppfattning av vindkraft. 85 procent av alla unga och 76 procent av alla vuxna är positiva till havsbaserad vindkraft, enligt en studie gjord av brittiska Ipsos. I Danmark, som är världens mest vindkrafttäta land, motsätter sig endast fem procent av befolkningen en fortsatt utbyggnad av havsbaserad vindkraft.

Inte mycket bättre plats

Nej, letar man efter vetenskapligt underbyggd kunskap om placering av vindkraftsparker går det inte hitta en mycket bättre plats. I Hake fjord är det nära till konsumenterna och projektet ägs av de som bor i närområdet. Området är en redan störd miljö med närhet till industri och trafik. En mycket stor volym av samhällsfinansierad forskning har inte kunnat påvisa att vindkraft medför några betydande effekter på den marina miljön.

Det är dags att även mark- och miljödomstolen tar ansvar i klimatfrågan. Stå emot Nimby. Låt Göteborgarna få tillverka sin egen el i Hake fjord.

Thomas Dahlgren

docent i marin ekologi, Göteborgs Universitet