Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Trump gick ett steg för långt

När Trump hoppade av Parisavtalet isolerade han sig inte bara internationellt, utan också på hemmaplan.

President Trumps beslut att lämna Parisavtalet var mycket dåliga nyheter. Klimathotet är globalt och när ett av de stora utsläppsländerna ställer sig vid sidan om arbetet äventyras möjligheterna att hålla uppvärmningen under två grader. Följden blir stigande havsnivå och fler väderfenomen som stormar. Människor i fattiga länder drabbas värst, men på sikt påverkas alla. Torka leder till bristande försörjning som leder till krig och ökade flyktingströmmar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Förutom effekterna på klimatet finns det också en symbolik i Trumps beslut som borde oroa ett land som Sverige. Trump avsäger USA ledarrollen i världen. Det avhoppade klimatavtalet kan läggas till otydligheten kring USA:s åtaganden i Nato. Det är mycket dåliga nyheter för den som kan sin 1900-tals historia. Särskilt om man bor i ett litet land som helt byggt sin säkerhetspolitik på grundantagandet att USA är djupt engagerat i sin omvärld.

Men kanske vågar man ändå hoppas på att positiva bieffekter ska följa på Trumps vägval. Nonchalansen i Washington väcker motkrater.

Ska klimathotet kunna hanteras måste andra länder arbeta hårdare. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har redan uttryckt en sådan beslutsamhet. Kanske kan klimatfrågan jämte säkerhetspolitiken bli frågor som sporrar EU att bli mer relevant. EU är dock en liten spelare i just utsläppssammanhang. Kina och Indien är viktigare att hålla reda på.

När det gäller Kina har Trumps linje gett stormakten en möjlighet att framstå som sympatisk- varje fall i klimatfrågor. Har vi verklig tur är det något som diktaturen nappar på.
Trumps vägval kan också ha försvagat hans inrikespolitiska ställning vilket i bästa fall skulle kunna skynda på hans sorti. Den hårda linjen i klimatfrågan är enligt en artikel i New York Times (1/6) orkestrerad av rådgivaren Steve Bannon som ett sätt att säkra röster i den hårda kärnan av Trumpväljare.

Det normala för en president som vill bli omvald är dock att gå mot mitten.
När Trump gör tvärtom kör han över många av sina sympatisörer, inklusive hans egen dotter Ivanka. Opinionsundersökningar i USA visar på att Parisavtalet faktiskt har stöd av en majoritet av de amerikanska väljarna, även bland republikaner. Problemet är bara att de hittills inte prioriterat klimathotet som politiskt problem. Den allt överskuggande politiska utmaningen när amerikanska väljare tillfrågas har varit ekonomin.

Trumps hårda agerande lär nu ha styrt in det politiska samtalet mot klimatfrågan. Det har redan lett till att han förlorat viktigt stöd från näringslivsföreträdare. Teslas Elon Musk är ett exempel. De många republikanska politiker och intellektuella som tidigare sällat sig till Trumps kritiker lär också stärkas i sin övertygelse om att han måste bort. Har vi tur leder därför Trumps strategi att satsa på en begränsad grupp av kärnväljare till ett svagt mellanårsval år 2018 och till att han inte väljs om i presidentvalet år 2020.