Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Trendbrott för försvaret

Försvarsöverenskommelsen innebär ett trendbrott för Sveriges försvar. Men Försvarsmakten får ändå bara hälften av de pengar man hoppats på.

Efter tio intensiva förhandlingsdagar kunde en synbart stolt försvarsminister presentera överenskommelsen mellan regeringen, M, C och KD.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

-Den är viktig för Sverige. Den har en tydlig signalverkan, säger Peter Hultqvist (S).

Att fem partier står bakom uppgörelsen visar, enligt honom, att Sverige är berett att anpassa sig till det försämrade säkerhetspolitiska läget.

Mer pengar

Försvaret, som har en budget på över 40 miljarder kronor, får nu i snitt två miljarder kronor mer årligen 2016-2020. Dessutom skiftar fokus från internationella insatser till svenskt territorium.

Pengarna ska användas för att förstärka försvarets operativa förmåga. Det handlar bland annat om fler övningar, ny soldatutrustning, en ny motoriserad skyttebataljon, renovering av korvetter och stärkt ubåtsjakstförmåga. Dessutom ska ett mekaniserat kompani och ett stridsvagnskompani placeras på Gotland från 2018, cirka 230 soldater.

-Det var ett misstag att avmilitarisera Gotland. Det rättas till nu, säger KD:s Mikael Oscarsson.

Yrkessoldater

Försvarsmakten ville ha en dubbelt så stor anslagshöjning och får nu skjuta upp en del önskemål, till exempel nya stridsfordon, lätta torpeder och en ny sjömålsrobot.

Försvarsmakten verkar heller inte få igenom önskemålet om 900 fler yrkessoldater på heltid. Sådana är lättare att rekrytera än tidvis anställda och kan snabbare sättas in i insatser, men är dyra. Partierna vill i stället utreda om man ska införa ett rekryteringssystem som är en mix av värnplikt och yrkessoldater, likt Danmarks.

Ser risk

ÖB Sverker Göranson tycker att det är bra att flera partier står bakom överenskommelsen, men ser en risk i att politikerna haft större försvarsambitioner än vad man avsätter pengar för. Han vill dock inte gå in på vad på hans önskelista som måste strykas.

ÖB ville inte prioritera permanenta kompanier på Gotland, men tror ändå att de kan ha betydelse.

-Det sänder en signal om att vi har folk där som är beredda att ta emot ytterligare resurser när vi flyttar en del av insatsförsvaret, säger han.

Ett krav från Allianspartierna var att för- och nackdelar med Natomedlemskap utreds. Så blir det nu, enligt M:s Hans Wallmark. Försvarsministern vill däremot inte kalla det för en Natoutredning. Han betonar att olika internationella samarbeten ska tas upp och att Sveriges alliansfrihet inte ska utvärderas.

"En tumme"

Folkpartiledaren Jan Björklund tycker att utredningen "bidde en tumme" och ångrar inte att hans parti hoppade av försvarsförhandlingarna. Anslagshöjningen är en besvikelse, enligt honom.

-På många håll kommer det i själva verket innebära neddragningar i försvarsförmågan, eftersom den redan i dag är underfinansierad, säger han.

Försvarsexperter TT talat med tycker att överenskommelsen med mer pengar trots allt är ett trendbrott, efter år av urholkade anslag.

-Försvarsförmågan blir inte avsevärt bättre, men nedgången minskar, säger den försvarsstrategiske experten Stefan Ring.