I över ett sekel har den funnits där på Kristinelundsgatan i centrala Göteborg: Högskolan för design och konsthantverk. Trapporna, valvbågen över porten, biblioteket, textil- och keramikstudiorna, ja, allting, varenda skråma i huset, har varit skådeplats för otaliga minnen bland studenter och lärare genom åren; minnen som lätt går förlorade i glömskans dimma. Det är vanskligt.
Masterstudenten Tove Jeppsson-Bohlin, som möter oss i byggnadens kafeteria, presenterar den kanske vackraste lösningen på problemet hittills.
Framför sig på bordet har hon ställt sju små kuber i plexiglas. Var och en av dem innehåller färgade papper i geometriska former, som i vissa ljus blir lätt otydliga genom glaset.
Hon kallar verket Att förpacka minnet.
– Min tanke var att försöka skapa en förpackning till någonting som rent fysiskt inte går att förpacka. Oftast när man designar finns en konkret idé som det sedan blir någonting abstrakt av. Det var en utmaning för mig att tänka tvärtom, säger hon.
Färgerna, formerna och även tomrummen i kuberna går att associera till olika saker som inträffat i ens liv. Är det ett positivt minne som ska förvaras vill användaren kanske ha en mjukare geometrisk form i en varm färg, som den gula papperscirkeln, och ha kuben framme på en synlig plats i hemmet. Gärna där det är ljust, som vid ett fönster. Om minnet är mindre glatt kan en aggressiv, spetsig form vara lämpligare, som en triangel i svart.
Men få minnen är ensidigt ljusa eller mörka. Somliga är bitterljuva, och det händer att ett minne förändras med tiden. Det här har designern tänkt på. Det går nämligen att ta av locken på lådorna, och sedan kombinera överdelen av en geometrisk form med underdelen på en annan. På så vis, genom att betraktaren skapar nya konstellationer, kan minnesbilden förändras. Det är viktigt för Tove att mottagarna tillåts att själva ändra i hennes verk.
– Jag tycker att det finns något spännande och fint i att det aldrig riktigt tar slut, det går alltid att förändra. Det är mitt sätt att släppa kontrollen i det jag gör. Att lämna utrymme för någon annan att påverka, säger hon.
Wallpaper är en av världens ledande publikationer om konst, design, arkitektur och mode. Det är i designkategorin av dess årliga rankning som Tove finns med, tillsammans med 21 andra talanger från världens alla hörn. "De är ämnade för storverk", skriver tidningen, samt att "deras skapelser så småningom kommer att hittas hos branschens tungviktare".
Vad det betyder för framtiden att ha blivit omnämnd är Tove inte säker på, men hon tycker att det är roligt, särskilt med tanke på att tidningen har internationell spridning.
Använder du själv någon av boxarna?
– Ja, jag har en framme hemma.
Vad förvarar du i den?
– Hemligt. Men det är ett fint minne, säger hon.
Fakta: Jeppsson-Bohlin
Kommer ursprungligen från Lund och har tidigare studerat grafisk design på folkhögskola.
Läser det tvååriga masterprogrammet på HDK vid Göteborgs universitet.
Att förpacka minnet är hennes kandidatexamensprojekt. – Jag har länge varit intresserad av förpackningars funktion att skydda och framhäva. För mig handlar det om förväntan, spänning, yta, innehåll, ut- och insida. I förpackningen har jag hittat en bra kombination av att både få jobba med grafisk form och produkt, säger hon om sitt ämnesval.
