Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Toppelever struntade i Pisaprov

Många elever med höga betyg fick låga resultat i den uppmärksammade Pisa-mätningen, visar DN:s granskning - motivationen fanns inte. Men det förklarar inte Sveriges dalande siffror, enligt Skolverkets förre chef.

En omfattande datakörning visar att många svenska elever, trots bra betyg och bra prestationer på nationella prov, inte ens svarat rätt på varannan fråga i det internationella testet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Under samma period som Pisaprovet skrevs genomförde svenska elever tolv nationella delprov, enligt DN.

-De nationella proven är helt galna - de tar mycket energi av oss elever. När vi nu fick ytterligare ett prov, som dessutom inte var betygsgrundande, fick vi känslan av att det inte var så viktigt. Det var många som inte tog det på allvar - och man blir påverkad av andra, säger Jesper Palmqvist, toppelev på skolan i Bjursås, till tidningen.

Han fick högsta betyg, MVG, i matematik i nian, men hade bara rätt på var tredje fråga i matematikdelen i Pisa 2012.

113 elever som tidningen intervjuat och som fått MVG i matematik ger likartade svar. Några berättar hur klasskamrater fyllde i provformulären slumpmässigt och om lärare som sagt att provet inte är särskilt viktigt

Men Per Thullberg, före detta generaldirektör på Skolverket och professor i historia, köper inte DN:s förklaring till de försämrade Pisa-resultaten.

-Den här utvecklingen har vi sett i både svenskt och internationellt material sedan början av 2000-talet. Det har ingenting att göra med införandet av de nationella proven.

Thullberg pekar på en rad tidigare studier, däribland TIMS som testar mattekunskaper hos åttondeklassare i 20 länder, som visar en nedåtgående trend bland svenska elever.

-Det finns övertygande belägg för att mattekunskaperna har försämrats.

Att elever med höga betyg och goda resultat på de nationella proven presterar under förväntan på Pisaprovet beror snarare på betygsinflation, tror han.

-De nationella proven har successivt anpassats till de dåliga resultaten.

Enligt Thullberg finns det belägg för att det är så, bland annat i form av internationella mätningar och utvärderingen av den svenska grundskolan.

Anita Wester, undervisningsråd på Skolverket, är positiv till att Pisastudien granskas.

-Den får så stor genomslagskraft, så det är bra och viktigt att det görs en genomsyn.

När Pisa presenterades i december lanserade Skolverket ett antal hypoteser som skulle kunna förklara det låga resultatet, varav motivationshypotesen var en.

-Det som gäller att utröna är om svenska elever blivit mindre motiverade mellan 2009 och 2012.

Skolverket har nu dragit igång resultatanalys, där forskare och statistiker ska studera motivation och svarsmönster.