Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Tomas Ledin | Höga kusten

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Rock

Rock

Tomas Ledin

Höga kusten

(Universal)

Det trodde man ju inte, att Tomas Ledin skulle göra en temaplatta om Höga kusten där han tydligen tillbringade sin barndoms somrar. Men det är precis vad Ledin gjort, och visst är låtar om farfars vassa kniv, de tragiska händelserna i Ådalen -31 och nyskrivna skillingtryck något helt annat än den där bredbenta rocken som Ledin slipat på i 30 år och kan leverera i sömnen 500 dagar om året.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Esbjörn Hazelius och hans folkmusikkollegor gör ett fint jobb, arrangemangen är genomgående snygga med både banjo och nyckelharpa i sättningen, och jag applåderar såklart Ledins ambition att ta sin musik vidare, att sätta den i ett sammanhang.

För dem som inte uppskattar fattigt elände på ådalsmål (Ä lu oäten) eller naket stånkande pråmdragarvisor (Samma visa) finns även ett par låtar av mer klassiskt Ledinsnitt. Ljuvliga minnen är en stompig prolog till Sommaren är kort och Hammarn under bönninga inte alls så provinsiell som titeln antyder.

Det här är knappast albumet som ger Tomas Ledin några nya fans, men som personligt färgad historielektion fungerar Höga kusten över förväntan.