Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Tårgas mot demonstranter i Aten

Tårgas har satts in mot demonstranter i ett av strejk delvis lamslaget Aten.

Samtidigt spekuleras det om mer nödlån till den konkursmässiga grekiska regeringen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Såväl kollektivtrafiken som flygtrafiken till och från Grekland drabbades hårt när två fackförbund, GSEE och Adedy, på onsdagen genomförde en dygnslång strejk mot mer åtstramningar. Och medan tusentals fredliga demonstranter marscherade genom centrala Aten drabbade polisen, beväpnad med tårgas, samman med stenkastande vänsteraktivister.

I skuggan av tumultet anlände en delegation tjänstemän från EU och IMF till Aten för att granska hur Grekland lever upp till åtaganden med skattehöjningar och privatiseringar.

Synar statsfinanser

De ska även skaffa sig tydligare överblick över hur illa ställt det är med statsfinanserna i Grekland, vars regering i maj i fjol blev den första i eurozonens krisländer att be om hjälp utifrån för att klara finanserna.

Siktet är inställt på ett tilläggspaket med lån ovanpå fjolårets omstridda treåriga stödprogram med 110 miljarder euro i lån. I grekisk press uppges förhandlingar kretsa kring lån på 50–60 miljarder euro till.

Mer lån innebär troligen ännu fler villkor att uppfylla för grekerna, redan drabbade av en serie åtstramningspaket med nedskärningar, sänkta ersättningsnivåer och höjda skatter.

Och många frågar sig hur långt den socialistiska regeringen i Aten kan gå på den inslagna vägen.

Möte på måndag

De nya lånen väntas tillsammans med frågan om ett liknande stödprogram till Portugal dryftas i Bryssel på måndag, när euroländernas finansministrar möts. Men enligt Tysklands biträdande finansminister Jörg Asmussen ska man inte räkna med något färdigt paket redan då.

Uppgifterna om mer lån till Grekland dämpade räntetrycket mot landet något på onsdagen. Räntan på en tioårig grekisk statsobligation, som i tisdags var uppe på 16,4 procent, sjönk på onsdagen till 15,7 procent. Räntan på tyska statspapper med samma löptid låg samtidigt på 3,15 procent.

Den stora ränteskillnaden är den riskpremie marknaden tar ut då man tvivlar på Greklands betalningsförmåga.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.