Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Svenska laget ett gäng i spillror

Var ska vi börja? Kanske så här: Det här var kvällen när svensk landslagsfotboll kollapsade, när ett förträffligt Österrike sprängde Erik Hamréns luftslott. 1-4-förlusten är en av de värsta genom tiderna.

Nästan halva Europa går till EM-slutspelet. Det är ingen större bedrift att ta sig till Frankrike, snarare en prestation att missa nästa sommar där.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det svenska herrlandslaget kan fortfarande dra in de miljoner som behövs till ett ekonomiskt ansträngt förbund, spela in en käck kampsång och fortsätta lägga ut bilder av glädje och harmoni på sitt Instagramkonto.

Österrike är EM-klart, Ryssland är ny grupptvåa och har den andra direktplatsen som i en liten ask efter en lika klar som väntad bortaseger mot Liechtenstein.

Sverige är trea och på playoffplats, en poäng före Montenegro.

Segrar i avslutningsmatcherna mot Liechtenstein borta den 9 oktober och tre dagar senare hemma mot Moldavien och en ny chans kommer i november.

Stadig tillbakagång

Men om vi ska snacka fotboll, prata om överkörningen på Friends? Det här är inte ett lag med en framtid. Det här är ett lag som går bakåt, som är ute på en långsam men stadig tillbakagång under en förbundskapten som inte längre verkar veta vad han ska göra, vad han ska tro på, vad han ska stå för.

-Läget är väldigt pressat, men det har vi haft tidigare också. Resultatet är jättedåligt, 1-4 är inte bra alls, men man måste se hur matchen ser ut också, sade förbundskaptenen Erik Hamrén efteråt till Kanal 5.

Hamrén menade att landslaget egentligen inte hade börjat matchen så illa.

-Efter 37 minuter tycker jag vi hade gjort det bra fotbollsmässigt, de har knappt ett anfall. Ändå står det 0-2. Det är en straff och ett inkast. Men de får målen alldeles för enkelt.

Det dribblades med siffror och positioner i Moskva, tydligen så till den grad att en och annan spelare inte riktigt visste vad han skulle göra på Spartak-stadion.

Pierre Bengtsson, Jimmy Durmaz och Pontus Wernbloom överlevde inte utrensningen när Hamrén vaskade om, pekade på taktiktavlan och sade att i kväll kör vi 4-4-2, glöm lördagens 4-5-1.

Martin Olsson fick vara kvar. Han som kom till samlingen med 45 minuters reservlagsfotboll med Norwich i kroppen. Då gick det som det gjorde.

Redan efter sju minuter slogs den första spiken i den gistna svenska kistan. Kim Källström fällde Zlatko Junuzovic, som alldeles för lätt fick ta sig in i straffområdet från Olssons vänsterkant. David Alaba chippade iskallt in bollen i ena hörnet medan Andreas Isaksson kastade sig åt det andra.

Ett försvar i upplösning

Olsson var inte vaken när Martin Harnik tryckte sig fram först vid bortre stolpen och nickade in Österrikes 2-0. Det fanns fler som sov. Att Christian Fuchs kastar långa inkast mot långe Marc Janko står sedan länge i spionen Reine Almqvists block.

Det borde inte vara en överraskning, men det kom som en överraskning. Albin Ekdal var för långt från Janko och bakom honom var Källström och Andreas Granqvist chanslösa i luften när Janko skarvnickade.

En spelare bakom, en framför. Det lär man sig i pojklaget.

38 minuter gångna.

Och det var över.

Innan spanske domaren Carlos Velasco Carballo blåste för halvtid hade Andreas Isaksson hindrat frie Marko Arnautovic från att göra 3-0.

Det var inget annat än en kollaps, i en match Sverige var piskat att vinna, där spelare och ledare pratat vitt och brett om att de lärde sig något av Moskva.

Mycket snack, lite verkstad.

Men skuggan faller tyngst över Hamrén. Han brist på konsekvens, den taktiska luddigheten. Det behövs ingen haverikommission för att konstatera Hamrén nått vägs ände med det här laget.

Med kvarten kvar rullade Janko in 0-3. Tusentals åskådare reste sig omgående och vände det här landslaget ryggen. Tiotusentals när Harnik rullade in 0-4.

På tilläggstid gjorde Zlatan Ibrahimovic 1-4.