Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Situationen för de svenska veteranerna har under lång tid mest liknat den som mötte de återvändande soldaterna från Vietnamkriget, skriver debattörerna.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Svenska krigsveteraner stupar i det tysta

Internationell statisktik visar att runt 20 procent av soldaterna som tjänstgjort i Irak eller Afghanistan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Men den svenska försvarsmakten räknar inte med att fler än fem procent av de svenska soldaterna drabbas. Vi kräver att försvarsmakten erkänner och tar ansvar för alla de psykiska problem som en svensk soldat i fredens tjänst kan drabbas av, skriver bland andra Jan Strömberg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Det var i efterdyningarna av Vietnamkriget som man började ta de psykiska skadorna från krig och konfliktsituationer på allvar. USA uppmärksammade de psykiska påfrestningar som soldater utsätts för som PTSD (Post Traumatic Stress Disorder), vilket senare blev en erkänd diagnos för extremt traumatiserande stress.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Den första personen som diagnostiserades för PTSD efter utlandstjänst inom den Svenska försvarsmakten fick diagnosen 1998, men fram till 2007 hade ännu inte försvarsmakten aktivt medverkat för att hjälpa veteraner med PTSD. Detta samtidigt som våra grannländer rapporterade tjugoprocentiga ohälsotal för personal som tjänstgjort i samma område som Sverige.

Efter detta har en långsam process startats där man nu erkänner ett ohälsotal på cirka fem procent avseende psykiska skador bland tjänstgörande personal och veteraner.

Jämförbart med Tyskland

Samtidigt säger amerikansk statistik från åren 2004 – 2010 att 20 procent av de som tjänstgjort i Irak eller Afghanistan har drabbats av PTSD. Nu har inte Sverige trupper i Irak, men för att komma närmare svenska förhållanden så har den tyska krigsmakten Bundeswehr noggrant sammanställt sina tal för psykiska skador för personal i utlandstjänst mellan 1996 och fram till i dag.

De geografiskt operativa områdena för Sverige respektive Tyskland skiljer sig inte nämnvärt då man i stort sett opererar i samma område, under samma förhållanden och i stort har samma insatsregler.

Under 2012 hade Bundeswehr 4 239 personer stationerade i Afghanistan och av dessa diagnostiserades 948 personer för PTSD (22,36 procent).

Samtidigt hade den Svenska Försvarsmakten (FS23) 580 personer på plats och enligt den officiella svenska siffran – fem procent – skulle då 29 personer vara drabbade av PTSD eller liknande. Nu finns dock ingen stödjande statistik avseende försvarsmaktens officiella siffra (fem procent) utan den enda och närmaste officiella medicinskt grundande statistik vi har att tillgå är den tyska som med deras ohälsotal om 22,36 skulle ge 129 skadade Svenskar.

Stor risk för självmord

Enligt den amerikanska veteranadministrationen, som varje år hanterar drygt 100 000 diagnostiseringar mot PTSD och andra psykiska följdsjukdomar som TBI (Traumatic Brain Injury) och MST (Military Sexual Trauma), visar att 27 procent med diagnosen PTSD också har så långt utvecklade självmordstankar att man har gjort självmordsförsök eller faktiskt tagit livet av sig.

Som exempel kan det sägas att det år 2012 tjänstgörande Afghanistanförbandet FS23 då får ett utfall om sex procent (35 personer) som just nu mår så dåligt att de faktiskt vill ta sitt liv.

Den enda orsaken till att Försvarsmakten skulle kunna komma fram till en så låg siffra som fem procent avseende psykiska skador är att försvarsmakten inte tar sitt fulla ansvar utan lämpar över hela problematiken på den enskilde, anhöriga och övriga samhället (sjukvården), något som vi i vår vardag kan berätta åtskilligt om.

Situationen för de svenska veteranerna har under lång tid mest liknat den som mötte de återvändande soldaterna från Vietnamkriget som möttes med oförstånd angående sina psykiska skador, ett oförstånd som troligen drabbar även cirka 89 av de totalt 400 svenskar som är i Afghanistan just nu (FS24).

Det vi vänder oss emot är försvarsmaktens fortlöpande strutsmetod. Även om man påstår sig satsa hårt i dessa frågor så kan vi utifrån vår egen erfarenhet och via denna internationella genomlysning visa att man inte ens har rätt utgångspunkt.

Orealistiskt lågt ohälsotal

Vi kan med dessa fakta visa att försvarsmaktens siffra om ett ohälsotal på fem procent avseende PTSD inte ens i en falsk teori skulle kunna stämma. Vi ser också att försvarsmakten, återigen, i stället för att ta till sig av kritik skjuter den ifrån sig och, då som nu, på bekostnad av den mentala hälsan för de som arbetar för freden och mänskligheten på ett internationellt plan.

Vi är eniga med försvarsmakten om det fortsatta behovet av internationella fredsinsatser där välutbildade svenska soldater även i framtiden ska kunna skapa fred och trygghet i världens alla konflikthärdar, men vi kräver att man en gång för alla drar upp huvudet ur sanden, erkänner och tar ansvar för alla de psykiska problem som en svensk soldat i fredens tjänst kan drabbas av.

Jan Strömberg

68M, 76C, 81C, L07, L11, L91 och L100

veteran och sjukpensionerad (PTSD)

Lennart Hultkrantz

L100, L108K, skadad i strid, veteran och sjukpensionerad (PTSD)

Joakim Bom

BA01, BA04, skadad i strid, veteran och sjukpensionerad (PTSD)

Daniel Hellbergh

SM12, veteran