Det är inte bara i kvarteret Barken och Röda Bryggan som Göteborg inom kort riskerar att gå miste om stora kulturhistoriska värden. Göteborg kan inte urskillningslöst berövas de sista spillrorna av sin historiska bebyggelse, skriver debattörerna.
Det är inte bara i kvarteret Barken och Röda Bryggan som Göteborg inom kort riskerar att gå miste om stora kulturhistoriska värden. Göteborg kan inte urskillningslöst berövas de sista spillrorna av sin historiska bebyggelse, skriver debattörerna.

Stora kulturvärden hotas av stadens exploateringstryck

Fjärde Långgatan 9 och Brogatan 2. Två likartade hus, samma arkitekt och båda med kulturhistoriskt oskattbara värden men med olika öden. Det första ska rivas, det andra bevaras. Och fler kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Göteborg hotas av rivning eller förvanskning. Vi är nu många som fått nog, skriver bland andra Filip Laurits, ordförande i den nygrundade föreningen Fasad.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Mittemellan Tredje och Fjärde Långgatan i kvarteret Barken finns det planer att riva flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader i en detaljplan som beräknas vinna laga kraft denna vår. Tom och ödslig står den gamla väveribyggnaden i tegel från 1877 på Fjärde Långgatan 9, ritad av arkitekt August Krüger. Fönstren i bottenplan är igenspikade och överklottrade. Det är Fastighetskontorets sigill och vi känner igen det från andra delar av staden. Förslumningen är regisserad.

Göteborgs kommun ingick 2005 i en affärsuppgörelse med fastighetsförvaltaren Källfelt Byggnads AB i vilken staden fick köpa två fastigheter på Opaltorget. Utöver ringa åtta miljoner kronor i reda pengar kryddades köpeskillingen till Källfelt med två tomter i Älvsborg och markanvisning till ett par fastigheter i Linnéstaden, däribland Fjärde Långgatan 9.

ANNONS

En av de bäst bevarade

Trevåningsbyggnaden, som omvandlades till bostadshus redan 1885, bedöms ha mycket högt kulturhistoriskt värde och är en av de bäst bevarade i hela Linnéstaden. Trapphusen är närmast oförändrade med dekormålningar, träräcken och pärlspont i original. Inuti lägenheterna finns en stor del av interiören kvar, såsom fast inredning, spegeldörrar och stuckaturer.

Några kvarter bort, vid Pustervik, ligger kvarteret Röda Bryggan som inom kort väntar en liknande förändring som i Barken. Ett par till oigenkännlighet förvanskade fastigheter jämte en 80-talsbyggnad rivs medan Brogatan 2 från 1859, även den ritad av Krüger, bevaras och förses med rivningsförbud. Förfarandet i fallet Fjärde Långgatan 9 är närmast det motsatta då den mest skyddsvärda byggnaden rivs medan det illa bevarade Tredje Långgatan 26 får stå kvar. Det är en klen kompensation.

Sättningsskador inget rivningsskäl

Fjärde Långgatan 9 är liksom Brogatan 2 utsatt för omfattande sättningsskador, men ”kan liksom alla sättningsskadade hus bevaras om tillräckligt med pengar investeras i byggnaden” som konditionsundersökningen konstaterar. Sättningar förekommer allmänt i antikvariska byggnader och kan aldrig framläggas som huvudsakligt skäl till rivning.

Fönstren i bottenplan är igenspikade och överklottrade. Det är Fastighetskontorets sigill och vi känner igen det från andra delar av staden. Förslumningen är regisserad.

Planen för kvarteret Barken innehåller flera goda delar – utöver nya bostäder och lokalutrymmen även en passage tvärs igenom kvarteret med torgyta. Bra så. Men på Fjärde Långgatan 9 finns redan ett antal attraktiva lägenheter som emellertid stått tomma sedan hyresgästerna kastades ut av Fastighetskontoret 2014. Integrera i stället denna antikvariska pärla i det planerade nybygget, med Röda Bryggan som förebild, och gör en hedervärd insats för Göteborgs byggnadsarv. Källfelt skulle därmed bidra till att bibehålla Långgatsområdets attraktionskraft och vad grundförstärkningen kostar får de tillbaka på ett mycket gott anseende och gratis PR.

ANNONS

Det är inte bara i kvarteret Barken och Röda Bryggan som Göteborg inom kort riskerar att gå miste om stora kulturhistoriska värden. Smedjegatan 5 (1700-tal), tre byggnader mellan Kungsgatan och Vallgatan (tidigt 1800-tal) och Sahlgrenskas historiska byggnader, däribland Per Dubbshuset (1896), är bara ett par av de kulturhistoriskt oskattbara byggnader som hotas av rivning den närmsta tiden.

Vi har fått nog!

Vi är nu många som fått nog. Nyligen grundades Föreningen Fasad som ska arbeta för de kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Göteborg som hotas av rivning eller förvanskning. Vi samlar arkitekter och bebyggelseantikvarier, aktivister och politiker, journalister och konstnärer som alla delar samma åsikt:

Göteborg kan inte urskillningslöst berövas de sista spillrorna av sin historiska bebyggelse.

1960-talets rivningsraseri får inte upprepas!

Filip Laurits

ordförande i Fasad

Kerstin Olsson

styrelseledamot i Fasad

Frida Nerdal

styrelseledamot i Fasad

Claes Caldenby

medlem i Fasad och professor emeritus i arkitekturens teori och historia

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS