En av dem som tagit sig dit var 77-åriga Laila Högdahl. Hon berättar för TT att hon vill visa att hon tar ställning.
-Jag har barnbarn, både en pojke och flickor som ska växa upp och jag önskar att vi ska lämna någonting som är bra för dem. Och att de ska veta var gränserna går. Det är det vi måste visa våra barn och ungdomar, säger hon.
Flera friande våldtäktsdomar har under senare tid väckt kraftiga protester och gett spridning åt kravet på en så kallad samtyckeslag.
Arrangörerna av dagens demonstration i Stockholm - ett 15-tal olika nätverk och organisationer - hoppas att de genom en massiv uppslutning ska kunna sätta press på politiker och andra makthavare att agera.
Flera talare poängterade att lagar påverkar människors beteenden. Birgitta Ohlsson - som presenterade sig som "folkpartist, feminist och Europaminister" - drog paralleller till hur lagen om förbud mot barnaga 1979 och sexköpslagen från 1999 genom åren har ändrat synen på sådant som förr inte var brottsligt.
-Jag är övertygad om att en samtyckeslag kan bana vägen på samma sätt.
Störst jubel mötte avslutningstalaren, den rutinerade Gudrun Schyman, talesperson för Feministiskt initiativ. Hon fick stort gensvar från åhörarna efter att ha förkunnat att denna demonstration är ett tecken på feminismens genombrott.
-Paradigmskiftet är nu, när vi slutar se på varandra som kön i stället för som människor.
Men kravet på en samtyckesformulering i våldtäktsparagrafen är inte okontroversiellt. När förslaget presenterades i en statlig utredning 2010 hörde Advokatsamfundet till de mest kritiska.
I praktiken, hävdade samfundet, skulle en kriminalisering av bristande samtyckte kunna innebära att bevisbördan hamnade på den misstänkte - vilket är tvärtemot nuvarande ordning där det är åklagaren som ska bevisa att brott begåtts.
Samtidigt hävdade man att det var lika orimligt att få ett offer att redogöra för att samtycke inte fanns. Bevisproblemen var uppenbara, ansåg Advokatsamfundet.