Linda Berg är statsvetare och föreståndare för centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet.
– Väldigt mycket av det vi gör från att vi vaknar till att vi går och lägger oss påverkas av beslut tagna på EU-nivå, säger hon.
Den 28 mars hade kommunfullmäktige i Göteborg sitt senaste sammanträde. Listan med de ärenden som ska avhandlas såg ut ungefär som den brukar. Bland besluten fanns ett antal antaganden av detaljplaner, åtgärder för hur Göteborgs transporter ska kunna bli fossiloberoende och hur staden ska hantera e-post.
Samtliga ärenden som nämns ovan är på ett eller annat sätt påverkat av EU-lagstiftningar. Det sistnämnda ärendet handlar till exempel om huruvida stadens rutiner för e-post strider med EU:s dataskyddsförordning GDPR när det gäller vilka som har tillgång till enskilda anställdas mejlkorgar.
Faktum är att nästan hälften av alla beslut som kommunernas fullmäktigeförsamlingar hanterar går att spåra tillbaka till EU, enligt en rapport från Sveriges kommuner och landsting (SKL):
• 20 procent av punkterna på en genomsnittlig kommuns fullmäktigesammanträde påverkas av bindande EU-lagstiftning.
• 25 procent av punkterna rör frågor där EU har en ambition att påverka med inte använder tvingande medel.
För regioner är fördelningen något annorlunda. En lägre del av besluten är grundade i bindande EU-lagstiftning men en högre andel handlar om ärenden där EU ändå har rekommendationer.
De ämnesområden där EU utövar allra störst makt i den kommunala politiken är regler kring offentlig upphandling och statsstöd, miljöfrågor och förbud mot diskriminering.
SKL har genomfört flera liknande undersökningar och kommit fram till ungefär samma resultat. Huruvida folk i allmänhet faktiskt är medvetna om till vilken grad EU sipprar in i normalsvenskens vardag är svårt att svara på ur ett forskarperspektiv.
– Svårigheten med enkäter och kunskapsfrågor är att folk lätt googlar fram svaren, säger Linda Berg.
LÄS MER:Analys: Valet till EU-parlamentet blir vägval för Europa
Låg kunskap om EU
I en statlig utredning från 2016 gjordes ett antal riktade undersökningar för olika grupper, till exempel journalister, statsvetare och skolelever.
– Rent generellt sett fanns det en lite för låg kunskap om EU:s funktion och betydelse. Det är definitivt så att det skulle vara bra med lite ökad kunskap, säger Linda Berg.
Än så länge har valrörelsen inför valet till Europaparlamentet den 26 maj inte riktigt kommit igång. Därför är det svårt att med någon större precision peka ut vilka frågor som kommer bli viktiga för svenskarna och andra EU-medborgare. En fingervisning kommer när partierna sätter upp valaffischer och på allvar inleder kampanjandet, enligt Linda Berg.
– Från slutet av 90-talet dominerade frågan om Sverige skulle vara med i EU eller inte. Många partier profilerade sig i den frågan. Sedan har det svängt och mer och mer kommit att handla om sakpolitik och enskilda kandidater.
En sakpolitisk fråga som under de senaste valen fått stor betydelse i Sverige är miljö och klimat. Där skiljer Sverige ut sig i en europeisk jämförelse.
– Det ligger ofta högt upp på svenskars agenda. Där sticker vi ut. Det är också något som våra valundersökningar visar. Så sannolikheten att det kommer ha en hög position inför detta valet är ganska stor.
Mer och mer makt
Europaparlamentet har successivt fått mer och mer makt i förhållande till EU:s andra institutioner. I dag är parlamentet likställt med ministerrådet i många frågor. När EU-kommissionen lägger fram lagförslag är det någonstans runt 90 procent av ärendena som måste godkännas av både ministerrådet och parlamentet för att lagen ska bli verklighet.
– Parlamentet har verkligen fått en kraftigt ökad makt över tid. Medlemsstaterna har reagerat på den kritik som funnits om bland annat demokratiska underskott. Responsen har varit att ge parlamentet mer makt och ökat inflytande i allt fler frågor, säger Linda Berg.
