Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Språkspalten: Färre förorter och fler aktörer

Många ord genomgår förändringar och blir antingen snävare eller vidare i sin betydelse. Men de kan vara svåra att upptäcka.

Följande rubrik förekom nyligen i GP: ”Vår feministiska regering sviker förortens kvinnor”. Ingen missförstod rubriken. Här talas det om invandrartäta förorter med hyreshus. Det finns andra förorter, till exempel Hovås, Billdal och Kullavik. Ingen som läste rubriken lät tankarna gå åt det hållet.

I Svensk ordbok publicerad 2009 beskrivs ordet förort på följande vis: ”mindre tätort i närheten av större samhälle (där många av dem som arbetar i det större samhället bor)”. Vidare står det att ordet funnits i svenskan sedan 1895 och att man kan jämföra med orden förstad och sovstad. I tidningstext från 1965 hittar man fraser som ”villor i förorten”. I dag hittar man formuleringar som ”bilar sätts i brand i förorterna”. Tendensen är att ordet ges en smalare och mer preciserad betydelse.

Också ordet bosättning har en insnävad betydelse. I GP läste jag ”bosättningen är på ett ytterst trafikfarligt ställe”. Detta handlade om att ett tjugotal människor övernattar i (ingången till) Götatunneln.

Ordet bosättning har funnits i svenskan sedan 1700-talet, och man skulle ju kunna använda det om alla möjliga ställen där man bor, till exempel om radhus i Lerum eller bostadsrätter i Vasastan. Men det gör man inte. I svenska dagstidningar är det nästan alltid judiska bosättningar på Västbanken som avses. Jag misstänker att det ofta är en översättning av engelskans settlements. Någon gång kan en kåkstad i Sydafrika dyka upp, och nu alltså ett övernattningsläger i Götatunneln. Ordets betydelse har snävats in.

Ordet aktör har gått åt andra hållet. Så här uttryckte sig en radiolyssnare för ett par år sedan: ”När man pratar om aktörer på marknaden, då formligen kryper det i mig. Usch! För mig är en aktör någon som agerar på en teaterscen och inte någon av alla våra ’skumma typer’ inom näringslivet, som helt plötsligt blivit aktörer. Kan ni hjälpa mig att i etern fördöma detta språkbruk?”

Det blev inget allmänt fördömande i etern.

Däremot kan man konstatera att aktörerna var just skådespelare i 1960-talets tidningar. I dag är 90 procent av aktörerna något annat.

Aktör, förort och bosättning är några av de tusentals ord vars betydelse skiftat från en tid till en annan. Ibland vidgas betydelsen som i aktör, ibland snävas den in som i förort och bosättning. Så här har det varit och så här kommer det att förbli. Den äldre generationen försöker ibland bromsa förändringarna, men ofta lägger man inte märke till dem. Betydelseförändringar är svårare att upptäcka än uttalsförändringar. De hörs inte så bra.