Under sin långa och framgångsrika karriär vann Jan-Ove Waldner ett OS-guld i Barcelona 1992 och tog ett silver åtta år senare i Sydney. Det blev även sju VM-guld, sju VM-silver och tre VM-brons och elva EM-guld för bolltrollaren från Sverige.
Men trots alla framgångarna.
LÄS MER: Sex blåvita profiler du aldrig hört talas om
Trots alla medaljerna har bilden av honom kanske inte alltid varit att han satsade stenhårt på bordtennisen utan levde på sin talang. Något som han själv nu slår tillbaka mot i en intervju med Expressen.
– Klart jag kunde vara ute på något inneställe med Brolin nån gång när jag hade ledigt och inte var ute och tävlade. Men det var ju inte så att jag vann EM, VM och OS för att jag var ute på krogen och festade. Det var hårt jobb hela tiden. Det var den svenska avundsjukan helt enkelt, säger han till tidningen.
LÄS MER: Efter fyra nobbar – tackade Anders Svensson ja: "Det är vansinnigt roligt"
Att bilden av honom var den av en festprisse och att han inte alltid satsade allt på sin idrott är något som har påverkat honom genom åren. Något han är öppen med nu.
– Jag är besviken över att folk inte förstår hur mycket tid jag och mina landslagskompisar lade mer på träning för att bli bäst i världen. Man måste ha varit med på läger och träningar för att förstå hur hårt vi tränade. Det var sex timmars pingis varje dag. Styrketräning och en mils löpning. Jag spydde många gånger under träningspassen. När jag kom hem hade jag så ont i kroppen att jag var tvungen att sova i två dygn, säger han.
LÄS MER: Vialli har besegrat cancern: "Har haft tur"
Den nu 54-årige bordtennisikonen har tidigare berättat om att han inte ångrar något i sitt liv men att han saknar en familj.
– Nu när man är 53 börjar sånt där med familj och så kännas svårare. Man blir ju äldre va. Det får bli som det blir. Jag tar en dag i taget. Det är bara att köra på så får vi se vad som händer, jag har ingen aning om vad som händer om ett par år, sa J-O han i dokumentären "Bollkungen från Bredäng".
