Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Lina Strand (v.) firar tillsammans med guldmedaljören Tove Alexandersson (h.). Bild: Geir Olsen

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

VM-silver till Lina Strand

Till slut klaffade allt. På långdistansen i norska Östfold kom den efterlängtade första individuella VM-medaljen för Lina Strand.
– Det här var den fullträff som jag väntat så länge på, säger Strand till GP.

Förutsättningarna fanns där: banan skulle likna de i Göteborg och fysiken var i topptrim. Frågan var hur Lina Strand, till vardags i Göteborg-Majorna OK, stod sig mot resten av världseliten.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Landslagskamraten Tove Alexandersson skulle föga oväntat bli en klass för sig. Men den där silvermedaljen hade Strand hugg på – och hon greppade tag i den direkt.

Efter ett i princip felfritt lopp gick svenskan i mål 6.16 efter segrande Alexandersson – närmare än så var ingen annan. VM-silvret var ett faktum.

– Det känns jätteskönt, extremt mycket lättnad. Jag kände ju direkt när jag gick i mål att jag gjort allt jag kunnat, att jag gjort ett näst intill perfekt lopp. Då hoppas man bara att inte tre andra ska ha ännu bättre dagar, säger Lina Strand.

"Jag blev så rörd (...)"

Silvertiden för de 11,5 kilometerna landade på 1:15,16. Med det var Strand 6.16 efter Alexandersson – och 34 sekunder före bronsmedaljören Simona Aebersold, Schweiz.

– Det kändes fantastiskt när det var klart att det blev ett silver. Jag blev så rörd för jag kände att man investerat så mycket tid och så mycket träningstimmar. Man offrar så mycket social samvaro med vänner och familj när man drar iväg hela tiden – och när jag gick i mål släppte alla känslor.

Inför mästerskapet berättade Lina Strand i en intervju med GP att hon var i sin "bästa form någonsin" – vilket hon fick ett kvitto på under dagens långdistans.

– Ja, jag har höjt min grundkapacitet, men varit lite orolig för om jag prickat toppformen. Men jag har försökt att inte tänka så mycket på det. Men i bättre grundform har jag aldrig varit, säger Lina Strand.

"Den fullträff jag väntat på"

De svenska orienterarna hade väntat sig en bana som passade skandinaverna, men blev lite överraskade när tävlingen väl gick av stapeln.

– Alla blev nog lite tagna på sängen över vilken typ av skog det var. Det var inte alls den norska vildmarken vi hade förberett oss för, inte det här bergiga som vi tänkte kulle passa oss bra, säger 30-åringen.

– Men det passar mig bra också. Min styrka just nu är att springa stig och väg, så jag ska inte klaga på banan!

Första individuella VM-medaljen är alltså ett faktum – och att det är ett stort mål som nåtts råder inga tvivel på.

– Det är konstigt, men tanken slog mig att ”nu kan jag sluta, och vara nöjd”. Visst är ett stort mål fortfarande stafetten på lördag, men det här var den fullträff som jag väntat så länge på, säger Lina Strand.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.