Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

"Vi kunde fått Lennarts fotboll – vi fick inte det"

Lennart Johansson har lämnat fotbollsvärlden han kämpade för att förbättra.
Hålet efter honom gapar tomt.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

LÄS MER: Fotbollslegendaren Lennart Johansson död

Tänk er en annan fotbollsvärld. En fotboll utan världsmästerskap som delas ut till högstbjudande skurkstat. Utan titelvinnare vars segerchampagne smakar surt av gästarbetares svett och blod. Utan våldtäktsnedtystande twitterkonton. Utan överfulla exekutivkommittepamparplånböcker.

Utan ett Fifa som stänger sig som ett schweiziskt bankvalv.

I går gick mannen som kämpat hårdare för en annan fotbollsvärld än någon annan bort. Lennart Johansson blev 89 år gammal och hyllas nu unisont.

Jag är för ung för att ha något att säga om hans AIK-gärning, om hans år på toppen. Så jag lyssnar på andra i stället.

Och det faktum att ingen någonsin ifrågasatt hans karaktär och goda vilja, trots 17 år inom Uefa och Fifas högsta skikt säger det mesta.

Det blåser på Fifas alptoppar. Där finns fiender runt varje hörn. Att i det sammanhanget lyckas behålla respekten för människorna runt omkring sig, att lyckas se och bemöta alla med värdighet är det viktigaste minnet Lennart Johansson lämnar efter sig. Hade han fått chansen hade hans arv garanterat blivit ännu större.

För mig har Lennart Johansson under uppväxten i ärlighetens namn varit en gubbe på vip-läktaren bland andra gubbar på vip-läktaren. Det är först i efterhand jag har förstått att han var precis det de där andra gubbarna inte var. Han var transparens. Han var demokrati. Han var ärlighet.

Tyvärr varade inte ärligheten längst varken vid valet av Fifa-ordförande 1998 eller Uefa-ordförande 2007. Cancer och stroke klarade Lennart Johanssons kropp av. Schweiziska ficknivar i ryggen och bruna kuvert i bakfickor fick honom på fall.

De förlusterna har lett till fotbollen vi har i dag. Hemliga möten mellan Europas största klubbar för att skapa en sluten superliga. Hemliga möten mellan saudiska prinsar och Fifas ordförande för att skapa något annat med ordet super i. I hemligheternas Uefa-kammare i Nyon har topparna fortsatt att sko sig. Fortsatt att isolera sig.

Vi kunde ha fått en annan fotboll. Vi kunde ha fått Lennarts fotboll. Vi fick inte det.

Jag hoppas sporten lärde sig något på vägen. Jag hoppas att hans idéer om öppenhet och transparens också i de viktigaste av beslut någon gång kommer råda.

Jag hoppas att det är i den där andra fotbollsvärlden, den han själv aldrig fick chansen att skapa, Lennart Johansson nu sitter på Råsundas läktare och ser sitt AIK spela match.

LÄS MER: Tidigare IFK-ordföranden: "Lennart ringde alltid när vi hade vunnit"