Göran Rickmer har spenderat ovanligt mycket tid i Tele2 Arenas hissar de senaste veckorna. Men han har inte åkt mellan olika våningar. Istället har han vankat av och an på de få kvadratmeterna mellan dörr och vägg.
Det är svårt att påstå att han njuter när hans Hammarby IF spelar fotbollsmatcher – snarare plågas han. När laget har avancerat framåt i Svenska cupen har det till råga på allt varit genom knappa, nästan outhärdliga, uddamålssegrar. Först mot AIK, sedan mot Trelleborg. När Djurgården besegrades med 1-0 i semifinalen kom han upp i 22 000 steg inne i hissen.
– Jag fixar inte att se matcherna. Det går inte. Jag mår så jävla dåligt. Jag brukar skriva till en kollega att säga till när det är 30 sekunder kvar, säger han.
Göran Rickmer räknar med nya våndor den 30 maj när Hammarby ska spela cupfinal mot BK Häcken på Tele2 Arena. Men dessförinnan hoppas han kunna fokusera mer på sitt jobb i föreningen än på sitt supporterskap.
Som säkerhetsansvarig har det senaste året varit märkligt. Istället för 25 000 på läktarna och uppemot 700 i personalen behöver han nu bara drygt tio anställda för att få ihop matchdagarna när coronarestriktionerna förbjuder publik på arenan.
LÄS MER:Fotbollsbasens besked: Villkorstrappan skrotas
"Orimliga krav” från polisen
Det är ännu oklart när de stora publikmassorna tillåts göra comeback på de svenska läktarna. Men när så väl sker blir det åter skarpt läge för ett gammalt problem. Den så kallade villkorstrappan var den hetaste fotbollsfrågan under säsongen 2019. Det var då polisen började tolka sina egna föreskrifter kring matcharrangemang mer bokstavligt och införde hårdare tag.
Det innebar att om någon typ av ordningsstörning inträffade på eller runtom arenan kunde polisen kräva att ett antal åtgärder skulle vidtas för att hemmalaget skulle få tillåtelse att arrangera nästa match. Exempel på detta var att vissa typer av flaggor på läktarna förbjöds, visitationerna runt arenan förstärktes och publikantalet på vissa läktarsektioner begränsades. Om ordningsstörningarna trots det fortsatte även nästa match kunde villkoren stegras ytterligare.
– De ställer orimliga krav som inte går att efterleva. Det är det som är det galna med villkorstrappan. Som jag upplever det kräver polisen att vi ska komm till rätta med problem som myndigheten själva inte har kommit till rätta med på 20 år, säger Göran Rickmer som har gjort sig känd som en ofta förekommande röst i debatten de senaste två åren.
Innan det fanns inte en enda bild på honom i mediernas arkiv, berättar han. Men att ta klivet fram i offentligheten och driva opinion var självklart.
– Jag tror att det är direkt avgörande. För mig handlar det om klubbarnas överlevnad.
LÄS MER:Här är nya polistaktiken som ersätter villkorstrappan
Hårdast kritik i Stockholm
Kritiken mot polisen har varit särskilt hård från de stora Stockholmsklubbarna och deras supportrar. Derbyt mellan AIK och Hammarby i juni 2019 inleddes exempelvis med tio tysta minuter och stora banderoller på respektive kortsida.
”Rädda svensk fotboll, skrota villkorstrappan”, stod det på AIK:s sida medan Hammarbys budskap var "Svensk fotboll mot svensk polis – nationalsporten mot en myndighet i kris”.
I senare matcher under säsongen syntes banderoller från andra fans som lydde ”Rädda svensk fotboll – skrota villkorstrappan”, ”Supportrar får sporten att leva – försök aldrig stoppa vårt stöd” och ”Är det så här ni vill ha det? Rädda svensk fotboll!”
Tidigare kunde klubbarna rådgöra med polisen kring hur de skulle hantera ordningsstörningar. Göran Rickmer berättar att den dialogen upphörde inför säsongen 2019. Istället tvingades de till nya steg på villkorstrappan även efter enstaka småbråk.
– För mig blir det bestraffningsgrejer. Det straffade oss ekonomiskt, säger han.
Högt tonläge inför förra säsongen
Inför säsongen 2020 var tonläget högt, och många reagerade när GP skrev om polisens inköp av nya granatkastarpistoler och hur ett 30-tal poliser skulle utbildas i att kunna använda tårgasvapnen – bland annat på fotbollsmatcher.
Men sedan kom coronapandemin, säsongsstarten flyttades fram till sommaren och matcherna spelades helt utan publik. Något som fick en avkylande effekt på konflikten.
Under året flyttades sedan ansvaret för villkorsstrategin, som tidigare drivits från polisregion Stockholm, till polisens Nationella operativa avdelning (NOA).
När de i slutet av mars 2021 presenterade planen framåt var beskedet efterlängtat av många – villkorstrappan skulle skrotas. Den nya inriktningen skulle istället baseras på tre ord: enhetlighet, förutsägbarhet och proportionalitet, meddelade man. Svensk Elitfotbolls (SEF) generalsekreterare Mats Enquist skrev på Twitter att det var ”ett grymt bra besked”, och fick över 4 000 gilla-markeringar och nästan 300 positiva kommentarer från fans över hela landet.
Möte med Polisen i dag om den nya nationella idrottstrategin. Villkorstrappan försvinner och ersätts av en strukturerad och långsiktig samverkan mellan polis/idrott/förening.
— Mats Enquist (@matsenquist) March 31, 2021
Den utmärkta dialog vi har haft en längre tid resulterar i ett grymt bra besked! NU ska vi samverka! ❤️
Men bara en knapp vecka senare, när polisens nya handlingsplan gjordes offentlig, började kritiken och misstänksamheten åter pyra i fotbollsleden.
– När jag läser den ser jag att begreppet villkorstrappa har försvunnit, men jag kan ändå konstatera att polisen fortsätter på samma spår som tidigare. Jag tycker att det är beklagligt. Om jag ska hårdra det är det till och med värre än den gamla villkorstrappan, säger Göran Rickmer.
Reagerar på tonen i dokumentet
Han påpekar att polisen redan 2019 använde liknande värdeord och begrepp.
– Om man tittar på kommunikationen från polisen är det inga nyheter. Man pratar fortfarande om samsyn och proportionalitet. Och återigen har de lagt in saker som för mig är helt verkningslösa, säger han och hänvisar till de personliga biljetter som polisen föreslås.
Han säger att personliga biljetter redan gäller för flertalet av besökarna på Hammarbys matcher, men att det inte har någon påverkan på ordningsproblem.
– Jag är inte emot att man testar nya saker. Men det måste vara kunskapsbaserat och bygga på forskning. Det här är inte det. Man bara testar. Så tycker jag inte att man kan jobba, framförallt inte i en statlig myndighet.
Göran Rickmer reagerar också mot tonen i dokumentet, och att polisen använder ordet nolltolerans istället för nollvision mot explosiva varor. Formuleringar som han är rädd kan innebära nya restriktioner om man som arrangör inte lyckas stoppa precis allt.
– Det står att det ska vara nolltolerans mot explosiva varor. Men det är klart att vi redan har det, det är ju olagligt. Vad innebär det i praktiken? Det står också att det ska vara bättre visitationer, men hur ska man visitera? Det kan de inte tydliggöra.
– När polisen listar framgångsfaktorer står det ”fler arrangörsavstängningar”. Men hur kan det ens vara en framgångsfaktor? Det borde vara så lugnt på matcherna att man inte behöver stänga av någon. Det står också att man ska motverka möjligheterna till maskering under arrangemang. Men hur? Jag blir skeptisk till hela tonaliteten i dokumentet.
LÄS MER:Vänsterledaren Nooshi Dadgostar kritisk till villkorstrappan
Polisen: ”Lite trögare process”
Från polisens sida är man dock fortsatt tydliga med att den nya inriktningen innebär stora skillnader jämfört med villkorstrappan, och poängterar att det kritiserade begreppet inte längre finns kvar.
– Det kan ha uppfattats som en stegrande skärpning. Nu har vi en proportionerlig bedömning i enskilda fall utifrån av arrangören vidtagna åtgärder. Det innebär att villkoren i fortsättningen kan förändras. Om de skärps eller mildras beror på ordningsläget. Det som är skillnaden är att vi trycker på behovet av bedömningar i det enskilda fallet, säger Magnus Roglert, enhetschef på enheten för förvaltningsrätt på Polismyndigheten.
Stefan Hector, chef för den Nationella operativa enheten (Noa), säger att polisen kommer ha en tätare och tydligare dialog med både nationella och regionala företrädare för idrottsrörelsen. Det för att undvika överraskningar.
– Vi kanske också kan titta på trender och tendenser över tid. Det är skillnad om ett arrangemang går dåligt, eller om det är dåligt i flera omgångar. Om det är konsekvent dåligt kan det påverka villkorsgivningen. Samma sak om det är konsekvent bra. Det blir en lite trögare process, säger han.
Kommer ni rikta in er mer mot enskilda supportrar än mot arrangörerna, till exempel med personliga avstängningar istället för minskat publikantal?
– Arrangören har ett ansvar för arrangemanget, det förebyggande arbetet och att skapa förutsättningar för ett lugnt och säkert arrangemang. Att kunna exkludera en individ som missköter sig är en proportionerlig åtgärd. Om en individ missköter sig är det den individen som inte får gå på match, snarare än ett helt kollektiv. Det är en annan av våra ansatser i strategin, att hitta nyckelpersoner, säger Stefan Hector.
LÄS MER:Därför är pyroteknik-frågan så problematisk för fotbollen
Pyroteknik laddad fråga
Anders Almgren är verksamhetsansvarig för organisationen Enable Sverige, som arbetar i partnerskap med fotbollen, polisen och supportermiljön. Han berättar att det finns många lager som har påverkat debatten, men att frågan om pyroteknik på läktarna är den mest konkreta.
– Den har legat som en raggsocka mellan polisen och fotbollen i minst 20 år. Den är så laddad och symbolisk att den har bäddat in sig i relation på en nivå där man numera tar konflikten för given. Det har skapat en bild av att supportrarna alltid tycker att polisen är fientliga mot dem. Samtidigt finns chefer inom polisen som inbillar sig att pyro finns kvar för att klubbarna inte vill stoppa det. Det är rent nys, den här frågan har inte lösts någonstans i hela världen. När aktörerna går in med en negativ förförståelse om sin motpart är det jättesvårt att få till en saklig och sansad debatt.
Han tycker att presentationen av polisens nya inriktning förra veckan lät väldigt bra, men att uppgifterna i inriktningsdokumentet förändrade eftersmaken något.
– Det rörde upp våldsamma känslor i sociala medier. Formellt sett är det inte någon självklar motsättning mellan vad som sades förra veckan och vad som står i dokumenten. Men när jag läser dem, ser det ut som att man i vissa delar är inne på frågor som inte hör hemma på strategisk nivå. Jag syftar på operativa frågor, till exempel personliga biljetter och mål om fler arrangörsavstängningar. Det är frågor som vi skulle hävda är tveksamma och inte har någon självklar nytta.
LÄS MER:Så skiljer sig Göteborgspolisen från övriga Sverige – och siffrorna visar dem rätt
Skör förtroendetråd
Han menar att mycket nu handlar om hur polisen väljer att definiera olika punkter i den nationella inriktningen.
– Man måste förstå att ingenting är klart ännu. Men om man jämför med 2019 är man på ett bättre ställe, om man menar möjligheterna att bygga positiv samverkan och relationer mellan polisen och fotbollen. Vår uppmaning till alla parter – inte minst fotbollen och supportermiljön – är att våga ge det här en chans och vara öppna för möjligheten att det kan bli bra.
Han råder polisen att vårda det nyvunna, sköra, förtroendet från fotbollen och supportrarna.
– Om nu den värsta farhågan från fotbollsmiljön besannas – att det här bara är en PR-grej från polisen – kommer situationen hamna i ett ännu värre läge än 2019. Det kommer inte gå att reparera på flera år om man inte tar den här chansen nu. Avgörande blir om polisen menar allvar med dialogen – att parterna gemensamt ska göra lägesanalyser och åtgärdsplaner – eller om de fortsätter att med dialog mena att de berättar för fotbollen vad de tänker göra.
LÄS MER:Tårgas, villkorstrappa och flaggförbud – hur säker blir svensk fotboll 2020?
