Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Efter tre säsonger i Bukarest lämnar Linnea Torstenson den absoluta Europatoppen efter säsongen. Men först ska hon försöka spela till laget ännu en Champions League-titel. Arkivbild.

Torstenson hoppas på blågult jubel igen

Tre svenskar kan i helgen ta hem en av handbollsvärldens häftigaste titlar. För en av dem är det sista chansen.

Slutet på handbollens mest prestigefyllda klubblagsturnering är intensiv. De fyra kvalificerade lagen lottas i par som möts i varsin direkt avgörande semifinal. Vinnarna får göra upp om bucklan, förlorarna om tredjeplatsen.

- Det är det som är kul med final four. Det är inte så att man möts i bäst av två eller bäst av tre. Man kan inte studsa tillbaka och vinna mot något annat lag om man skulle förlora, säger Torstenson.

Förra året förlorade hon inte. Hennes och Isabelle Gulldéns Bukarest gick hela vägen och vann en dramatisk final mot ungerska Györ, som fick avgöras på straffar. Så det där med sista chansen är på sätt och vis fel, men Linnea Torstenson menar att den titeln inte räknas längre.

- Jag tänker inte på att vi är regerande mästare, utan det är helt nya förutsättningar.

Flyttar

Hur som helst, det är det sista hon gör på den här nivån. Efter säsongen lämnar 34-åringen, som i vintras valde att avsluta sin landslagskarriär, den absoluta topphandbollen och flyttar till Nice i den franska ligan.

- Det kommer inte kännas extra bra eller dåligt för att det är sista gången. Jag kommer att vara svinglad eller svinsur och skulle vara det oavsett.

TT: Men kommer du sakna det?

- Det är klart att när det är final four nästa gång så kommer jag ju inte att vara med. Men jag har gjort det här valet av anledningar som att jag vill trappa ner lite, få lite annat vid sidan om. Det är klart att det kommer kännas som att jag vill vara med, men det kommer det väl göra när jag är gammal och det spelas handboll på tv också.

Svensk tränare

Det är samma fyra lag som gör upp i final four som i fjol, och de hittas alla österut där de stora pengarna inom damhandbollen finns. Förutom Bukarest och Györ är det bosniska Buducnost från Podgorica och makedonska Vardar från Skopje, där Bukarest ställs mot de sistnämnda i semin.

- Det är ju ett tråkigt svar, men alla lagen i final four är oerhört bra. I slutändan spelar det inte någon roll vem vi får möta först.

Bukarests säsong har varit framgångsrik men turbulent. Som vanligt. Tränarbytena har varit många. Senast in på den posten är Per Johansson, som leder laget säsongen ut.

- Det är man ju van vid här nere och tränarna vet vad de ger sig in på när de kommer ner hit. Jag har ingen aning om vilka kraven är. Vi vinner och vi förlorar och de får stanna och de får gå. Jag kan inte riktigt ta på vad det är, säger Torstenson.

- Vi har väldigt många bra spelare, erfarna spelare, och det är ju en fördel. Det går ju några landskamper och medaljer på det här laget. Det är som ett mästerskap på slutet, finalhelgen, stämningsmässigt. Det är på allvar nu och det är det här man tränar för. Det kan man känna av på ett positivt sätt.