Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Viasat

Tipsextras arvtagare – och traditionens framtid

Från en pyttesumma till miljardbelopp. Lika skrämmande som dagens TV-pengar är – lika talande är det för hur stort intresset kring engelsk fotboll blivit.
För SVT:s del innebar den skenande prispengen dessvärre att Tipsextra gick en oundviklig död till mötes ...

1 500 dollar.

En stor summa för de flesta, men ett skrattretande kap för Tipsextras redaktion 1969. Mer kostade det nämligen inte att sända en match från Englands högsta liga i fotboll på den tiden.

Men avtalet hade sina restriktioner även då ...

– Det fanns vissa lag som vi inte fick sända på hemmaplan. De stora lagen, som Liverpool, sålde ofta sina rättigheter själva. Så de lagen fick vi fånga upp på bortaplan i stället, säger före detta Tipsextra-kommentatorn Arne Hegerfors.

När Premier League såg dagens ljus 1992 innebar det bland annat att kommersialismen inom fotbollen accelererade. Ett par år därpå kom beskedet som skakade om svenska TV-tittare: Tipsextra sjöng på sista versen.

Den 18 mars 1995 var den sista sändningen ett faktum, när Blackburn slog Chelsea med 2–1. Sedan begravdes SVT-traditionen (som förvisso återuppstod för en sändning när programmet firade 40 år 2009).

En kopia av det allra första TV-avtalet som slöts – där Sveriges radio (som TV fortfarande låg under 1969) betalade 1 500 dollar per sänd match. En struntsumma jämfört med i dag. Bild: Urban Wigert

Premier League flyttade till TV4, och sedan vidare till Canal plus. Arne Hegerfors följde med.

– Förutsättningarna var ju bra på SVT, men jag ville ju göra de stora sakerna – och Canal plus sa att de skulle köpa de stora grejerna, såsom Premier League. Så då hoppade jag över till Canal plus, berättar Hegerfors.

– Det var som att lämna fadershemmet på något vis. Jag hade ju inte varit någonting utan SVT – och då framför allt Lars-Gunnar Björklund. Jag har honom att tacka för hela min karriär.

Den TV-peng som började nå groteska höjder redan vid millennieskiftet fortsatte sedan växa. I dag är verkligheten – och summan – som bekant en helt annan än för 25 år sedan. Att få veta exakt vad NENT Group (bolaget bakom Viasat) har betalat för att säkra rättigheterna här i Norden har visat sig ungefär lika lurigt som balansera en stenbumling på en knappnål.

– Vi uttalar ju oss aldrig om rättighetskostnader, förklarar Viasats sportchef Per Nunstedt.

Klart är dock att de engelska aktörerna Sky Sports och BT Sport minst sagt fått öppna plånboken.

Tillsammans betalar de nämligen drygt 19 miljarder svenska kronor per säsong under nuvarande avtal. Det går att jämföra med allsvenskans och superettans avtal med Discovery – som gäller från och med 2020 och som ligger på 550 miljoner kronor per säsong.

Det är lätt hänt att program byter skepnad när nya TV-bolag förvärvar rättigheter. Men att Viasat skulle städat bort allt som påminner om SVT-tiden är knappast aktuellt. Tvärtom, berättar Nunstedt:

– I början hade vi ju ett foto av Lars-Gunnar Björklund i studion. Så vi har en stor ödmjukhet och stolthet i det arv som denna rättighet innebar.

Få svenska TV-ansikten är i dag lika förknippade med engelsk fotboll som Ola Wenströms. I snart tio år har han lett Viasats Premier League-sändningar – och innan dess gjorde han samma sak i TV4:s Tipslördag.

Men relationen till programmet går längre tillbaka än så. Han var knappt tre år fyllda när Tipsextra startade – och tog snabbt programmet till sitt hjärta.

– Vi snackar väldigt unga år. Det började väl så fort man blev medveten om omvärlden och började förstå saker, minns Wenström själv tillbaka.

– Det såg fräckt ut, och det väcktes säkert någon slags kommentatorsdröm där även om det inte var så tydligt där och då ... Jag ville nog först hellre vara en av spelarna.

Att han själv skulle sitta i samma position som Lars-Gunnar Björklund många år senare är alltjämt svårt att ta in.

– Jag tycker ju att det är väldigt speciellt. Jag hade kontakt med honom under mina tidiga år på Radiosporten. ”Mentor” är kanske att ta i, men vi hade en del enstaka samtal om hur man gör och inte gör saker.

Värda miljarder. Spelarna i Premier League är del av en underhållningsindustri av helt andra dimensioner än den under Tipsextra-tiden. Bild: ANDREW YATES

Likheterna finns också. Ambitionen att vara varm, välkomnande – och att inte förställa sig – har Wenström delvis fått av sin föregångare.

– Han hade en skön distans. Det är ett yrke och en roll att ta på allvar, men han överdrev samtidigt inte sin egen betydelse. Jag försöker också hålla mig så nära mig själv som möjligt.

Att förvalta Tipsextras arv är svårt och lätt på samma gång. Vissa komponenter är så pass grundläggande att det aldrig kommer vara tal om att ta bort dem.

Plinget, till exempel.

– Det är väl hela programmet egentligen? Att det blivit en minivinjett, en signal som har utgjort hela programmets idé i stor utsträckning, det är extremt tydligt, säger Wenström.

– Andra beståndsdelar som aldrig kommer försvinna är ju matchutbudet, tabellen, stryktipskupongen med mera. Försvinner de så är det ju inget program längre!

"När nörderiet blivit nåt slags allmäntillstånd"

Samtidigt måste utvecklingen obönhörligt gå framåt. Tittarnas ökade kunskap om laguppställningar, statistik och taktik i dag ställer också högre krav på studion.

– Jag skulle säga att det gått från att vara ett lite folkligare inslag till att bli mer djuplodande och kunnigt. Förut var det kanske mer ett program där det också råkade pågå en fotbollsmatch. Men det är svårt i en tid då alla vill veta så oerhört mycket mer, när nörderiet blivit nåt slags allmäntillstånd. Då kan vi inte bara skrapa på ytan längre, säger Wenström.

Viasats Premier League-ankare Ola Wenström (v) hyllar sin föregångare Lars-Gunnar Björklund (h): "Han hade en skön distans" Bild: Bildbyrån

Det nuvarande TV-avtalet, såväl i Sverige som internationellt, sträcker sig till 2022. Vem som bär facklan vidare efter det återstår att se. Att den ska hamna hos SVT igen känns i nuläget ytterst otroligt – även om det alltså var i den där studion i Göteborg som allt startade.

– På något sätt satte vi väl någon norm för hur det skulle göras. Man märker ju att vi på nåt vis var pionjärer när det gällde kommenterandet, och att många kommer ihåg det av just den anledningen, säger Arne Hegerfors.

– Det hade ju inte funnits den sortens sändningar tidigare. Det var en revolution i TV-branschen som man hade turen att vara med på.

Källor: BBC, Urban Wigert, Aftonbladet, Fotbollskanalen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.