Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Emelie Lövgren är från Piteå och har hela sin familj och många vänner i närheten. Ändå är det laget som tar mest tid. "Jag tror inte att det är så många lag som har det på det här sättet. Många samlas för att träna, sen försvinner alla. Här är det alltid aktivitet, varje dag. Det är ju superhärligt", säger mittbacken.

Sveriges nordligaste elitlag – ett svårknäckt gäng

De har stört topplagen i allsvenskan och slutat topp fyra två år i rad. Med 80 mil till närmaste motstånd, och hela staden i ryggen, är Piteås starka kollektiv jobbigt att möta.

LF Arena ligger öde. Plötsligt sträcks en arm ut från omklädningsrummet, följt av: ”Ja, det är kallt”.

Samtidigt som det vimlar av vårtecken i söder är marken i Norrbotten i början av april till stora delar fortfarande täckt av snö.

Inte för att det skulle störa någon av spelarna i Sveriges nordligaste elitlag i fotboll. Däremot många motståndare.

- Jag tror inte så många tycker att det är så bekvämt. Ofta är det kallt. Sen är det trycket från publiken. Vi maler sönder många motståndare, säger Hanna Pettersson.

Tunga bortaresor

Det är klart att det kan vara lite bistert även för hemmaspelarna. Ibland är det så mycket snö att de får vända hem när de kommer till träningen, och bortaresorna görs sällan över dagen.

- Vi har nog varit med om allt. Kommit fram till hotell mitt i natten som inte varit bokade, bussar som inte har kommit. Men det löser sig alltid, det tar aldrig energi från oss, säger Pettersson.

29-åringen, som nyligen gjorde comeback efter sin andra knäskada, sitter på läktaren efter ett individuellt träningspass. En Hanna Pettersson i samma slag som 2015, när hon öste in mål, skulle antagligen skrämma motståndet än mer.

- Jag är väldigt ödmjuk inför min prestation i år, det måste jag vara. Men det brukar gå bra när jag tänker så, säger hon.

Hemmastarkt

Piteås hemmafacit i serien är slående: två förluster på två år.

- Jag vet ju att det inte är kul att få Piteå borta på våren. Det är en av de längsta resorna och man har ju sina tankar om Norrland liksom, det är kallt, säger anfallaren Felicia Karlsson, som flyttade upp från Eskilstuna inför förra säsongen.

Hon sitter i det lilla ledarrummet tillsammans med en av dem som varit längst i klubben, mittbacken Emelie Lövgren, och värmer sig efter träningen.

- Det blir ju väldigt stora skillnader i klimatet nu på våren och sent på hösten. Bara Eskilstuna förra helgen var stor skillnad, säger Lövgren.

- Det blir en rolig grej. Man påminner varandra: "Det är bortamatch, ta med pollenmedicin! Vätskeersättning, det kommer bli varmt!", skrattar Karlsson.

- Inte tusan tycker motståndarna att det är kul att komma hit när det är noll grader och blött. Det vet vi om, och det triggar ju oss, säger Lövgren.

Familjär stämning

De båda poängterar hur nära och familjärt allt är.

- Bor man i en större stad är det ju enklare att man gör annat. Här blir det mycket fotboll, och det gynnar laget. Det hör man på folk som spelat här och bytt, att sammanhållningen är unik, säger Emelie Lövgren.

Piteås publiksnitt är ett av allsvenskans bästa, det är alltid över 1 000 personer på hemmamatcherna. Och publiken är engagerad. När klubben i höstas drabbades av en ekonomisk kris ställde vanliga Pitebor upp med rörande kraft.

- Man börjar ju halvgråta när det kommer fram någon pensionär på stan och säger "jag vill ge 5 000 kronor". Det värmer hjärtat, säger ordföranden Ulf Viklund.

Han tror att klubben jobbar lite i motvind när det gäller att locka spelare till Norrbotten. Det är långt på riktigt. Hade målvakten Hilda Carlén flyttat samma sträcka söderut när hon lämnade Skåne hade hon hamnat i norra Italien.

Fostrar landslagsspelare

Men klubben lyckas ofta få fram spelare till olika landslag och lägger dessutom stor vikt vid att spelarna ska må bra även utanför planen, hjälper till med jobb och projekt. Och så vet man vad man får när man går hit.

Som Stellan Carlsson, årets tränare i fjol, och den tydliga identiteten laget känns igen på: "hårt hårt jobb, och attackera ofta och snabbt", som Carlsson själv beskriver den.

Piteå har i år tvingats försöka täppa igen luckorna efter Irma Helin och Tempest-Marie Norlin med nya spelare.

- Det ser jättespännande ut verkligen, men vi kommer ju att spela som vi alltid har gjort, säger Hanna Pettersson med ett leende.

TT: Det kommer fortfarande att vara för jäkligt att komma hit?

- Jag hoppas det. Jo, jag tror det. Man hör ju.