– Jag mår som bäst efter en lättare träning. Det ger energi och är härligt att vara ute i friska luften, berättar årets vinnare av Vasaloppet på damsidan, Britta Johansson Norgren.
Hon är inte ensam om att må bra av att åka skidor. Enligt ny forskning som publicerats i tidskriften Psychiatry Research löper vasaloppsåkare hälften så hög risk att drabbas av depression, om man jämför med personer som inte åker Vasaloppet.
– Vi har tidigare tittat på andra sjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar, och sett en minskad risk att drabbas i vasaloppsåkargruppen. De mest slående resultaten nu är att det sambandet stärkts även för psykiska sjukdomar, säger överläkaren Ulf Hållmarker vid Uppsala universitet, som är en av forskarna bakom studien.
Resultat från 400 000 personer
I studien har man jämfört data från två grupper på nästan 200 000 personer vardera, en grupp med vasaloppsåkare och en kontrollgrupp.
Ungefär en procent av personerna i normalbefolkningsgruppen drabbades av depression eller ångest så till den grad att personen uppsökt vård på sjukhus. I vasaloppsgruppen är motsvarande siffra 0,5 procent.
– Mycket talar för att de människor som åker Vasaloppet har en livsstil som ger hälsobringande effekter. De motionerar, har en bättre kosthållning och röker mindre än kontrollgruppen, konstaterar Ulf Hållmarker.
Vasaloppsmästaren Britta Johansson Norgren kan intyga att livsstilen gör sitt för välmåendet.
– Jag har inte mått så psykiskt dåligt att jag behövt söka vård, men jag märker att jag mår sämre när jag av någon anledning inte kan träna. Jag får en obehagskänsla i kroppen och känner mig trött men samtidigt rastlös. Men för att ändra det behövs inte mycket, det räcker med att röra på sig och få frisk luft, säger hon.
Kvinnorna i toppen mådde sämre
För män verkar bättre prestation ge bättre psykisk hälsa – de allra snabbaste hade minst risk att drabbas av depression. De snabbaste kvinnorna däremot, hade en större risk för depression än kvinnor som genomfört Vasaloppet på en långsammare tid.
Vad det beror på går inte att uttyda utifrån studieresultatet, men Britta Johansson Norgren pekar på flera möjliga riskfaktorer för just elitidrottare.
– Det har nog inte så mycket att göra med träningsmängden, utan på pressen att prestera. Det finns en ekonomisk stress, som kan göra träningen och tävlingen till ett måste. Vi vill leva upp till de förväntningar som andra har på oss, säger hon.
Skillnaden mellan könen beror mer på samhälleliga strukturer än idrottandet i sig, tror Johansson Norgren utifrån sina egna erfarenheter.
"Glömmer bort att vara sig själv"
– På damsidan finns det press utanför prestationen. Det finns fortfarande en samhällelig förväntan att kvinnor inte bara ska göra bra lopp, utan också vara snygga, smala, snälla och perfekta.
– Det blir svårt att separera jaget från sin prestation, jag vill vara korrekt, bra och en förebild men risken är att man fastnar i att vara som alla andra vill att man ska vara och glömmer bort att vara sig själv.
En bit som hjälpt Johansson Norgren på vägen är mental träning.
– Det är mycket lättare för mig med det mentala i dag än för tio år sedan. Men när säsongen börjat är humöret väldigt mycket upp och ned, jag känner press och vill leva upp till förväntningarna, men intalar samtidigt mig själv att jag gör så gott jag kan och inte kan påverka vad andra gör, säger hon.
Källa: Studien publicerad av Psychiatry Research, Idrottsforskning.se