Göteborgaren och norrmannen Christian Skaar Thomassen började med friidrott när han var elva år och fick Viljo Nousiainen som tränare. Christian skriver i boken att de sexuella övergreppen började ganska omgående.
– Det gick över gränsen med att antasta och ta, att klämma, känna och så koppla ihop detta med idrotten: "det här måste man kolla nu, hur man utvecklas, för att anpassa träningen". Sedan då gå vidare till att faktiskt onanera en liten kille på elva år, alltså jag då, tills man får utlösning och då ska det analyseras i träningssyfte, säger Christian Skaar Thomassen.
Konfronterade honom
Precis som för Patrik blev Viljo en fadersgestalt för Christian, som inte hade någon kontakt med sin pappa som bodde i Norge.
Enligt Christian var det inget förhållande utan han menar att övergreppen mot honom skedde drygt tio gånger på tre år, för att sedan upphöra när han var 14 år. Friidrotten slutade han med år 2000, då han var 23 år. Under sina aktiva år var han en framgångsrik höjd- och trestegshoppare.
– När jag var 18 konfronterade jag honom (Viljo) faktiskt en gång när han började bråka med mig om någonting. Jag sa att "om jag hade berättat vad du har gjort med mig sedan jag var liten, så hade du råkat väldigt illa ut. Då hade du kunnat åka i fängelse. Då spelade han bara helt oförstående, att "jag förstår inte vad du har inbillat dig".
24 år
Först när Christian var 24 år så berättade han för någon utomstående, då hans flickvän pressade det ur honom.
– Jag sa på något sätt att vi sov över där (hos Viljo) och då ville inte hon godta det. Det var ju helt otroligt att vi sov hemma hos en tränare och då kom det fram till slut, säger Christian.
Åren efter kände han mer och mer att han ville berätta sin historia och han började ta kontakt med personer som Viljo tränat. I samband med ett evenemang Christian arrangerade fick han ett tillfälle att prata med Patrik Sjöberg om sina upplevelser.
– Han tog väldigt illa upp och blev väldigt chockad och jättekonstig. Han började säga emot, att han inte varit med om någonting, men så när jag sagt vad som hänt mig berättade han till slut, säger Christian.
Varför berättar ni det här nu?
– Vi gör detta både jag och Patrik för att visa att det är ett problem och det känns inte som att det får tillräckligt mycket uppmärksamhet då det lätt blir lite skyddad verksamhet när man jobbar med barn och idrott. Det känns viktigt att belysa det för jag är rädd att det kan vara en spelplan som många med den läggningen dras till.
