Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
"Vill Blåvitt ses som tystnadens klubb?", frågar sig GP:s fotbollskrönikör Mattias Balkander. Bild: Bildbyrån/GP

Mattias Balkander: Ser vi slutet på det öppna IFK Göteborg?

Att begränsa information kräver syfte. Och att mottagaren begriper varför. Annars riskerar en god tanke att slå tillbaka mot avsändaren, som i fallet med IFK Göteborg.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Det är inte svårt att sätta sig in i Max Markussons tankegångar. Hur IFK Göteborgs klubbdirektör ihop med kommunikationsavdelning och tränarstab vill göra allt för att lag och spelare ska prestera så bra som möjligt.

Leta detaljer.

Vända på stenar.

Skapa förutsättningar.

Och inte tumma på något endaste.

Jag hade gjort likadant. Och som brukligt utgår beslut från rådande situation, aktuella trender och kalkyler av möjligt utfall.

Vad gäller IFK Göteborg och deras nya kommunikations- och öppenhetsstrategi stannade det vid en god tanke.

Vad som sedan skett övergår mitt förstånd. Vad jag heller inte förstår är vad som ligger bakom den nya taktiken.

Något hårdraget: Vill Blåvitt ses som tystnadens klubb?

Fakta i fallet:

* IFK Göteborg har fram tills nyligen under ett drygt år konsekvent undanhållit försäljningssiffror för årskort och motiverat med att offentlighet inte påverkar intresse. I den frågan skiljer sig IFK Göteborg från hela övriga fotbolls-Sveriges "folk ger folk".

* Klubben har för första gången i föreningens historia beslutat att inte berätta om frånvarande spelares förväntade rehabiliteringstid och skäl till frånvaro. Detta aktualiserades nyligen med Emil Holm och André Calisir. Spelare förbjuds dessutom uttala sig om skadors art och dess läkningstid. Jag kan köpa argumentet, spelare skyddas, men nyordningen ger också upphov till spekulationer och därmed ökad press. Vad jag inhämtat är toppfotbollen förskonad från uppsåtliga angrepp mot nyligen rehabiliterade spelare. Över- och underkroppsskador tillhör ishockeyn.

* Det kommunicerades först att fredagens träningspass på Valhalla skulle vara stängd för såväl supportrar som media – klubben ändrade sig sedan plötsligt men diskussionen om helt stängda träningar finns där. Det är en vidareutveckling av situationen från 2019, då träningar av taktiska skäl delvis stängdes två dagar före tävlingsmatch.

Detta har supportrar reagerat på.

Även jag ställer mig frågande till varför.

IFK Göteborg har i alla tider stolt tryckt på öppenhet och välkomnande. Det har på sätt och vis gjort klubben unik och med fog motiverat epitetet Kamratförening. Av liknande syfte infördes för några år sedan årliga medlemsmöten och välbesökta medlemsträningar.

Man kan tycka att knapphändig information om skador, ett träningspass i Portugal utom synhåll för utsända reportrar och fotografer eller stängda pass på Valhalla är småsaker.

Men konsekvensen av vad som verkar vara en ny kommunikationsstrategi blir för den enskilde en mer begränsad insyn och färre nyheter om sitt favoritlag.

För att sammanfatta: Egenkontrollerade informationsflöden är sällan av godo.

LÄS MER: Planerade att stänga hela träningar – ändrade sig