På onsdagskvällen är det dags för den årliga friidrottsgalan i Globen och kampen mellan Khaddi Sagnia och Erica Jarder om vem som är Sveriges bästa längdhopperska går vidare. Och den 21-åriga göteborgskan är på strålande humör.
När hon ska intervjuas av TV4 snor hon åt sig mikrofonen och börjar istället intervjua reportern.
– Detta var ju kul! Nu vet jag vad jag kan jobba med senare i livet, säger hon, och skrattar.
Formen är både bra och oviss inför kvällens tävling.
Hon förklarar:
– Vissa träningar kan det fungera jättebra – men jag har inte fått till det på tävling än. Det enda som kan hjälpa mig är att tävla, jag vet det.
Hur känns den perfekta känslan?
– Åh, den är så underbar och jag hade den flera gånger i somras. Man flyger fram, det känns inte som om man springer i ansatsen, och det spelar ingen roll om det blir plankträff eller inte – man vet ändå att det kommer att bli ett bra hopp. Och i luften … det är som att sväva på ett moln, liksom.
Hon har små detaljer att jobba med. Även om både snabbheten och styrkan har fått sina doser i vinter, så finns det fortfarande lite att förbättra.
– Gud har gett mig den här gåvan, att vara bra i längdhopp och ha de rätta förutsättningarna, och då ska jag ta vara på den och inte bara slarva bort den, säger Khaddi Sagnia, och fortsätter med att berätta hur en helt vanlig dag ser ut i hennes liv just nu:
– Jag bor ju precis vid Friidrottens hus, vilket är perfekt. Jag går upp vid halv åtta, äter frukost och tränar. Lunch vid elva. Sedan hem och sova ett par timmar. Tillbaka till hallen för ett nytt träningspass klockan fyra. Då kommer jag dit glad och proppfull med energi efter min vila hemma, vilket jag hoppas kan smitta av sig på alla andra som ska träna. Det är ju roligare att ha kul när man tränar, eller hur?
2016 är ett speciellt år med tre stora mästerskap: inomhus-VM i Portland, utomhus-EM i Amsterdam och OS i Rio de Janeiro.
– Det går inte att redan nu tänka på exempelvis OS. Jag får ta det steg för steg, och nu är det inomhussäsongen som gäller – och att hitta den där känslan. Det är det viktigaste av allt. Och visst har jag målsättningar med året, men dem behåller jag för mig själv, säger Khaddi som i somras slutade sjua i VM.
