Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Här ligger fridykaren Linda Stenman och tar det lugnt efter ett av många dyk, tiotals meter ner under havsytan.  Bild: Sofia Tapani
Här ligger fridykaren Linda Stenman och tar det lugnt efter ett av många dyk, tiotals meter ner under havsytan. Bild: Sofia Tapani

Så påverkas kroppen av extremsport

Hur reagerar kroppen när den utsätts för extremsport? Är det farligt – och blir kicken beroendeframkallande?
– Ibland är det misslyckandet som skapar en större rädsla än faran för att dö eller göra sig väldigt illa, säger Göran Kenttä, lektor i idrottspsykologi vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Det finns de som är extremsportare, och det finns det de som inte är det. Oavsett så finns det en liten del i människan som söker efter någon form av utmaning – även om den nödvändigtvis inte handlar om att springa 36 mil.

LÄS MER: Extremsportarna: Därför pressar vi våra kroppar bortom gränsen

Så, vad händer i kroppen när vi utsätter oss för extremsport? GP har pratat med en lektor i idrottspsykologi, Göran Kenttä:

– Först och främst finns det en allmän stressreaktion i kroppen. Det är fight- eller flightsystemet. Det händer en hel del fysiologiska saker som förbereder kroppen för att fly eller gå i fajt, säger han och fortsätter:

– Det innebär att luftvägarna vidgas, hjärtat slår snabbare, blodkärl drar ihop sig, man svettas mer, blodet flyttas till större muskelgrupper, blodsockret stiger och endorfiner utsöndras så att smärtan inte känns på samma sätt. Och allt det är ursprungliga system för att vi ska överleva som människor i en farlig värld.

– Ska man göra ett stort hopp från en skyskrapa med fallskärm får man de här stressreaktionerna innan. Det är inte på samma sätt som när du har sprungit i tio timmar och är inne på din elfte, då är det helt andra fysiska reaktioner som sker.

Göran Kenttä, lektor i idrottspsykologi vid Gymnastik- och idrottshögskolan. Bild: Emma Shevtzoff
Göran Kenttä, lektor i idrottspsykologi vid Gymnastik- och idrottshögskolan. Bild: Emma Shevtzoff

"Ett felaktigt beslut får allvarliga konsekvenser”

Förutom ”fight” eller ”flight”, finns det en tredje stressreaktion som innebär att kroppen i princip fryser till is – men den är också den minst vanliga.

– Ett tråkigt exempel på det är kvinnor som blivit utsatta för övergrepp som efteråt undrat ”varför gjorde jag inget försvar” och då är det freeze-responsen som har slagit till. Och det är i samband med fara som kroppen reagerar på det viset, säger Göran Kenttä.

Men trots att sinnena och kroppen reagerar och säger att du ska göra annat än vad du tänkt att göra, drivs ändå extremsportare av viljan att ta sig an tuffare utmaningar.

– De får signaler som säger ”sluta nu, du utsätter kroppen för plåga och extrem belastning”. Då handlar det om att hantera den upplevelsen och sträva mot ett mål och en utmaning som kanske betyder ännu mer, säger Göran Kenttä.

”De har tränat på att klara av det och kan hålla ett lugn”

Även om det skulle innebära livsfara för extremsportarna – är det inget som stoppar dem från viljan att nå sina mål och utsättas för utmaningar.

De gör det oftast med en god rutin och har klarat av många träningstimmar som gjort dem förberedda.

– Det kan uppstå situationer för dem där de inser att ”det här löser jag inte, jag måste upp till ytan”. Då måste de kunna fatta det beslutet. Fattar man ett felaktigt beslut får det allvarliga konsekvenser i det läget, säger Göran Kenttä och fortsätter:

– En medel-Svensson skulle, i en krissituation vid exempelvis fridykning, bara vilja upp ur vattnet eller få panik och inte kunna hantera situationen, och en olycka skulle ske. Men de har tränat på att klara av det och kan hålla ett lugn. De kan fixa situationen och ta sig vidare.

”Som att vinna en stor miljonvinst på lotto”

Det väcker även ett belöningssystem hos extremsportarna. Ett system som matas på allt eftersom man klarar av att pressa kroppen lite längre än vad man trodde först var möjligt, och kanske till och med kan sätta nya rekord.

– Det blir en enorm kick när man har klarat av något. Det är ett mycket starkare belöningssystem som slår till när man har fixat det. Då blir det som att vinna en stor miljonvinst på lotto, säger Göran Kenttä.

Kan man bli beroende av det belöningssystemet?

– Det kan man nog definitivt bli. Belöningssystemet hos vissa är väldigt kraftigt utvecklat, känsligt och har ett stort behov av att bli tillfredsställt.

Extremsportare mer rädda att misslyckas – än att dö

En gemensam faktor för extremsportare är att de söker efter kicken, trots att det ibland finns fara för sitt eget liv och hälsa.

– Man har ju hört att MMA-fighters, som går in i extrema fighter, är mer rädda för att förlora än att bli nedslagen. Ibland är det misslyckandet som skapar en större rädsla än faran för att dö eller göra sig väldigt illa, säger Göran Kenttä.

Varför söker man sig till den kicken?

– Det finns en del forskning kring ett uttryck som heter ”sensation seeking” och då pratar man om de som söker sig till lite starkare kickar. Där du och jag nöjer oss med att simma 25 meter i lite kallt vatten – men här söker man större kickar och det blir ett personlighetsdrag som gör att man inte nöjer sig med de här små vardagliga kickarna. De vill ha stora kickar och när man väl har fått smak på det, vill man bara ha mer av det.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.