Efter en folkomröstning, två val, tre premiärministrar och nästan fyra år lämnade Storbritannien EU när januari blev februari.
Samtidigt bommade transferfönstret till Premier League igen. Frågan är om det var sista gången klubbarna i ligan kunde värva spelare under de rådande förutsättningarna?
Parallellt med de senaste 3,5 årens ovisshet om när brexit blir av och hur det kommer att påverka Storbritannien har samma diskussion förstås även inbegripit världens rikaste och förmodligen populäraste fotbollsliga.
Tidigare landslagsbacken Jonas Olsson, numera expertkommentator i Viasat, gjorde 201 Premier League-matcher för West Bromwich mellan 2008 och 2017. Han följde brexitdebatten från nära håll i England och har fortsatt att göra det på distans.
– Under de här åren har det varit svårt att få en uppfattning exakt hur brexit kommer att slå mot arbetsmarknaden i stort eller mot Premier League, säger han.
Han konstaterar att oklarheten om exakt vad som ska hända, och vilken inverkan det får, gör att resonemangen blir väldigt hypotetiska.
Men det finns flera scenarion.
Färre utländska spelare?
Engelska medier har de senaste åren rapporterat att det engelska fotbollsförbundet (FA), vill ta brexittillfället i akt att sätta en starkare inhemsk prägel på Premier League för att gynna landslaget. Det senaste budet är att minska antalet utländska spelare i klubbarnas 25-mannatrupper, från i dagsläget tillåtna 17 till 13. Ett förslag som Jonas Olsson är skeptisk till.
– Själva attraktionskraften i Premier League är influenserna från alla delar av världen, säger han. Jag minns att vi i West Brom hade 17 olika nationaliteter. Det är någonstans det som gör ligan, och det är därför Premier League har utvecklats i den riktning som den har gjort – att man har tagit till sig andra perspektiv från spelare, tränare och ägare.
Före säsongen hade 11 av 20 klubbar – däribland Liverpool, Manchester City, Arsenal, Tottenham och Chelsea – 14 eller fler utländska spelare, och Premier League ska enligt rapporter vara redo att ta strid mot FA i frågan.
Ingen ny Fàbregas?
Då kommer det kanske bli svårare att påverka reglerna som klubbarna eventuellt måste förhålla sig till efter brexit.
Fram tills januarifönstret stängde har Premier League-klubbarna kunnat knyta till sig talanger mellan 16 och 18 år, så länge spelarna har flyttat inom EU eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Som när Cesc Fàbregas gick till Arsenal från Barcelona 2003 eller Paul Pogba till Manchester United från Le Havre 2009.
Tidigare i vintras rapporterade The Telegraph att sådana värvningar fortfarande kan genomföras under sommarens transferfönster inom ramen för övergångsperioden fram till den 31 december som Storbritannien och EU kom överens om i samband med utträdet.
Men med bara dagar kvar till brexit sade juridiska experter till tidningen att det kan krävas en förhandling med det internationella fotbollsförbundet (Fifa). Hur det blir i framtiden är oklart.
Ingen ny Kanté?
Dessutom kan fyndvärvningar som när Leicester hittade N'Golo Kanté (nu i Chelsea) och Riyad Mahrez (nu i Manchester City) i Frankrike vara ett minne blott. Tidigare har Premier League-klubbarna varit tvungna att ansöka om arbetstillstånd för spelare från länder utanför EU eller EES, utifrån ett antal kriterier. Men efter brexit gäller inte längre den fria rörligheten inom EU – och om inte något speciellt avtal skrivs kan klubbarna komma att tvingas ansöka om arbetstillstånd för samtliga utombrittiska spelare som ska värvas.
Och vad händer med de befintliga spelarna från EU som inte når kriterierna för ett arbetstillstånd? Enligt analyssajten FiveThirtyEight hade över hälften av EU-spelarna som har värvats till Premier League-klubbar sedan starten 1992 inte uppfyllt kriterierna för ett arbetstillstånd vid övergångens tidpunkt.
Frågetecknen är många, men Jonas Olssons inställning är klar.
– Ju fler restriktioner desto sämre blir ligan, det är inget som kommer gynna underhållningsvärdet. Det kanske kan gynna det egna landslaget, men om man bara ser till Premier League: Färre utländska spelare kommer inte göra ligan bättre, snarare sämre, säger han.
Han är dock inte orolig för Premier Leagues framtid.
– Jag tänker att ligan alltid kommer att kunna hitta vägar runt det, så att det inte kommer påverka så mycket. Det är en så pass stor industri och maktfaktor.
– Premier League är ett så starkt varumärke i sig med så många traditioner – det faktum att Storbritannien lämnar EU är inte något ligan står och faller med.
Fredrik Shayn Scherman/TT
I januari 2013 utlovade dåvarande premiärministern David Cameron en ny folkomröstning om Storbritanniens fortsatta EU-medlemskap. Den 23 juni 2016 röstade 52 procent av britterna för att lämna EU i folkomröstningen. I mars 2017 meddelade premiärministern Theresa May – som ersatte Cameron som avgick efter folkomröstningen – formellt att Storbritannien åberopade Lissabonfördragets utträdesparagraf, artikel 50. I november 2018 blev ett utträdesavtal mellan EU och Storbritannien klart. Men det brittiska underhuset röstade flera gånger nej till avtalet och utträdesdatumet sköts på tiden. Nye premiärministern Boris Johnson – som ersatte Theresa May som avgick sommaren 2019 – nådde ett nytt avtal med EU i oktober 2019. Efter det konservativa partiets storseger i nyvalet i december 2019 fick Johnson förstärkt majoritet för sitt utträdesavtal.
Storbritannien lämnade EU den 31 januari efter att ha enats med EU om ett utträdesavtal och en politisk deklaration om framtida samarbete. I avtalet ingår en övergångsperiod fram till den 31 december 2020, då i princip allt fungerar som förut. I mars vidtar förhandlingar om den framtida relationen. EU:s mål är att kunna samla allt i ett enda avtal som kan godkännas redan i höst, åtminstone provisoriskt. Om förhandlingarna kärvar finns möjlighet att förlänga övergångsperioden i max två år. Beslut om det måste dock tas före den 1 juli, enligt utträdesavtalet. Storbritanniens regering har samtidigt lagstiftat om att inte söka någon förlängning.
Enligt nuvarande reglemente får Premier League-klubbarna ha som mest 17 utländska spelare i sina 25-mannatrupper. Resterande åtta måste vara fostrade i England i minst tre år före 21 års ålder, så kallade egenfostrade spelare. Efter brexit vill emellertid FA, det engelska fotbollsförbundet, förändra kvoten till att vara 13 utländska spelare och 12 egenfostrade. Så här många utländska A-lagsspelare hade de 20 klubbarna registrerade inför säsongen:
+ Arsenal: 14.
+ Aston Villa: 12.
+ Bournemouth: 5.
+ Brighton: 13.
+ Burnley: 3.
+ Chelsea: 14.
+ Crystal Palace: 10.
+ Everton: 13.
+ Leicester: 15.
+ Liverpool: 15.
+ Manchester City: 17.
+ Manchester United: 9.
+ Newcastle: 14.
+ Norwich: 17.
+ Sheffield United: 5.
+ Southampton: 9.
+ Tottenham: 15.
+ Watford: 14.
+ West Ham: 17.
+ Wolverhampton: 15.
"Vad vi önskar är färre omkringflyttande utländska spelare – det måste finnas en förnuftig grundval där världsklasspelare är välkomna till Premier League, men inte utfyllnadsspelare som tar platserna på bekostnad av unga engelska talanger."
(Greg Clarke, ordförande i det engelska fotbollsförbundet, FA, i The Telegraph 2017)
"Precis som andra organisationer som är beroende av en kombination av inhemska och internationella talanger så försöker vi bilda oss en uppfattning hur det politiska och regelmässiga landskapet kommer se ut efter att Storbritannien har lämnat EU."
"Vi tar oss an den här frågan med hela den brittiska fotbollens bästa i åtanke, och har haft positiva diskussioner med EFL (English Football League – ligaföreningen för Championship, League 1 och League 2 i England) och Scottish Professional Football League (SPFL, de fyra högsta ligorna i Skottland). Båda håller med om att brexit inte ska utnyttjas för att vare sig försvaga spelartrupperna i brittisk fotboll eller försvåra klubbarnas möjligheter att värva utländska spelare."
(Premier League i ett uttalande 2018)
"Vi hade en folkomröstning och nu har politiker och andra försökt stoppa det. Varför hade vi då en omröstning från första jäkla början? Jag kan inte vänta på att lämna (EU), om jag ska vara ärlig. Jag tror att vi kommer att ha det mycket bättre utanför. På alla sätt. Även fotbollsmässigt. Åt helvete med resten av världen."
(Neil Warnock, dåvarande manager i dåvarande Premier League-klubben Cardiff, på en presskonferens 2019)
"EU är inte perfekt, men det är det bästa vi har. Historien har visat att det är när vi håller ihop som vi löser våra problem. När vi går isär börjar vi bråka. Historien har visat oss att det aldrig lönar sig att inte hålla ihop. För mig är det obegripligt."
(Jürgen Klopp, Liverpools tränare, i The Guardian 2019)