På tv-bilder från matchen ser man hur Frankrikes vänsterback Patrice Evra stannar och ser förundrad ut efter att han spelat ifrån sig bollen. Höga smällar är inte ovanligt under fotbollsmatcher, särskilt inte i Frankrike. Men det här lät annorlunda.
Det han hörde var en av de tre explosioner som ägde rum vid nationalarenan Stade de France den 13 november 2015. Explosionerna vid arenan blev starten på den terrorattack som kulminerade i skjutningen på rockklubben Bataclan, där 90 personer miste livet.
Utanför Stade de France hade en man med bombväst försökt ta sig in via en entré på den norra sidan av arenan. Han stoppades i en säkerhetskontroll och valde då att detonera sprängmedlen.
I explosionen dog mannen och även en person som befann sig i närheten av explosionen.
Tio minuter senare detonerades ytterligare en bombväst vid en annan arenaingång.
Ytterligare en explosion ägde rum, denna gång på en snabbmatskedja i närheten av arenan. Samtliga terrorister bar identiska bombvästar och IS (Islamsiska staten) tog sedermera på sig dåden i Paris där totalt 138 personer miste livet.
"Fick knappt nämna ordet terror"
Det strömmar ut företrädare från Göteborgsidrotten ur konferensrummet på ett hotell i centrala Göteborg. Alla är där. Från stadens stora klubbar inom fotboll och ishockey till representanter för Göteborgsvarvet och Gothia- och Partille Cup men även företrädare för mindre klubbar och evenemang.
Tidigare i år gav regeringen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att starta ett stort utbildningsprojekt som syftar till att förbättra beredskapen för terrordåd hos bland andra idrottsföreningar och arrangörer.
– Dels ska de förstå risken, hur olika attentatsmetoder kan se ut. Sen ger vi dem ett antal förslag på hur de kan arbeta, säger Jonas Eriksson, som har titeln funktionsansvarig för säkerhet i offentlig miljö på MSB.
Tillsammans med polisen och Riksidrottsförbundet samlade de Göteborgsidrotten för en dags utbildning i terrorberedskap i slutet av november.
– Vi jobbar kontinuerligt med säkerhet inom idrotten, terror är däremot en ganska ny fråga för oss. Jag var här i Göteborg för två år sedan tillsammans med Björn Eriksson (Riksidrottsförbundets ordförande) och skulle prata om terror och då fick vi knappt nämna ordet "terror" just för att det är så laddat kring bland annat idrottsevenemang, berättar Lena Sahlin, säkerhetsansvarig hos Riksidrottsförbundet.
I undervisningsmaterialet lyfts fyra skyddsprinciper fram som viktiga för organisationer i arbetet för att ha en god terrorberedskap.
• Avskräcka. Att få en gärningsperson att avstå från att genomföra en attack på grund av att risken för att misslyckas är för stor.
• Upptäcka. Att snabbt få bekräftat att det rör sig om en attack och därmed kunna fatta beslut om hur arbetet ska fortskrida.
• Försvåra. Att på olika sätt förhindra eller fördröja en attack och därmed lindra konsekvenserna.
• Hantera. Att avbryta en pågående attack och hantera konsekvenserna.
– Jag tror det är många som famlar litegrann. Vad ska man faktiskt göra? Finns det något som är verkningsfullt, eller är det bara att strunta i det för det inte är någon idé? Men med ganska enkla medel och verktyg kan man göra mycket. Det är det vi försöker visa, säger Jonas Eriksson.
Dessa enkla medel och verktyg handlar om olika strategier för exempelvis utrymning av arenor, "inlåsning" (där arenor kan låsas för att stänga ut ett hot), hur arrangörer ska arbeta vid insläpp eller att på olika sätt kontrollera flödet av en stor publikskara.
Sverige har varit förskonat från terrorattentat vid idrottsevenemang. Utomlands har dock arenor och andra stora publika evenemang utgjort måltavlor.
I utbildningen tas attacken på Stade de France 2015 upp som exempel tillsammans med bland annat bombdådet under Boston Marathon 2013.
– I exemplet Stade de France pratar vi om hur entrévärdarna eller personalen som jobbar vid insläpp kan arbeta och hur det faktiskt var verkningsfullt där. Det handlar om hur man ska tänka kring beslut om att stänga arenan eller utrymma, säger Jonas Eriksson.
Daniel Hedman är polis och arbetar Nationella operativa avdelningen (Noa). Han är polisens representant under utbildningen. Han är noga med att poängtera att det inte finns någon direkt hotbild mot just idrotten i Sverige. Samtidigt är alla sammanhang där stora folkmassor samlas ett potentiellt mål.
– Det beror helt enkelt på att det är många människor som rör sig där. Det är befolkningen som är måltavlan, säger Daniel Hedman.
I Göteborg ligger Ullevi, Gamla Ullevi och Scandinavium i de centrala delarna av staden där det ofta rör sig mycket människor, oberoende om det är match eller inte.
Kan det försvåra arbetet med att förebygga ett terrordåd?
– Ja, det gör det ju. Man behöver ta hänsyn till i vilken kontext man verkar i. Även om man skulle kunna utgöra ett mål så är det ju inte säkert att man själv är det primära målet, säger Daniel Hedman.
Jonas Eriksson fyller i:
– Vi tittar ju hur det ser ut runtomkring. En problembild är att det är olika aktörer som är på samma plats. Utanför arenan är det kommunen, sen finns det kollektivtrafik som också bidrar. Vi försöker lyfta blicken utanför arenan, säger han.
Lena Sahlin menar att det från RF:s sida är av största vikt att öka medvetenheten inom idrotten samt att samarbetet mellan exempelvis kommuner, arrangörer och arenaägare ska öka.
– Vi försöker titta brett, det handlar inte om bara fotboll och hockey. I Sverige har vi till exempel Vasaloppet och Göteborgsvarvet, det är otroligt stora utmaningar. Det viktigaste i de här sammanhangen är samverkan, en part klarar inte det här själv.
Fakta: Bombdådet under Boston Marathon
Strax innan klockan 15.00 den 15 april 2013 detonerade två bomber nära målgången i Boston Marathon, ett av världens största långlopp.
Explosionerna ägde båda rum inom loppet av 8-12 sekunder och bomberna var placerade mellan 50 – 100 meter ifrån varandra. Bomberna, som hade placerats i tryckkokare och lagts i ryggsäckar, innehöll bland annat ett stor mängd spikar.
Tre personer omkom i dådet och den intensiva jakten på gärningsmännen startade omedelbart.
– Vi ta reda på vem eller vilka som ligger bakom det här och vi kommer att ta reda på varför. Den individ eller grupp som bär ansvar kommer att känna på rättvisans fulla kraft, sa USA:s president Barack Obama under en presskonferens i Vita huset bara timmar efter dådet.
Med hjälp av övervakningskameror identifierade Bostonpolisen två gärningsmän, Tamerlan Tsarnev och Dzhokhar Tsarnev, två bröder från närliggande Cambridge, Massachusetts med ursprung i Tjetjenien.
Den förstnämnde brodern dog på sjukhus efter en eldstrid med polisen vid universitetet MIT (Massachusetts Institute of Technology), där även en polis miste livet.
Dzhokhar Tsarnev lyckades fly men hittades så småningom allvarligt skadad i en privatpersons båt i stadsdelen Watertown.
Han greps och dömdes drygt två år senare till döden. I dag sitter Tsarnev på säkerhetsfängelset ADX i Colorado. I oktober överklagade han sitt dödsstraff.
Källor: BBC, CNN
En av deltagarna under utbildningsdagen är Mike Sahlénius, säkerhetschef hos IFK Göteborg. Blåvitt är den klubb i Göteborg som drar mest publik till sina matcher tillsammans med Frölunda HC.
– Jag har efterfrågat det här sedan minst tre år tillbaka. Jag tycker att det här är högst aktuellt, inte för att det finns en direkt hotbild, snarare en indirekt. Alla arrangörer som har mycket åskådare är ett potentiellt mål, säger han och fortsätter:
– Det handlar om att inse att det här skulle kunna hända. Sannolikheten är väldigt liten, men konsekvensen är väldigt stor.
Som säkerhetschef var han delaktig i att Gamla Ullevi fick de inkörningsskydd i form av fotbollar som i dag står utanför arenan, han har även efterfrågat samma åtgärder utanför Bravida arena. Under matchdagar sitter Sahlénius i en ledningshytt tillsammans med polis och företrädare för arenabolaget Gotevent.
– Mitt jobb är att försvåra att en eventuell attack kan sprida sig. Min uppgift blir också att vara behjälplig för polis och ambulans när attacken är över. Vi ska inte vara naiva och tro att vi ska lösa en situation men vi kanske kan vara snabba så att vi kan rädda liv.
Sahlénius menar att han och IFK Göteborg jobbat hårt med frågan och att de sedan en tid tillbaka har en strategi för hur de skulle gå tillväga om en attack skulle äga rum.
Hur strategin ser ut vill Sahlénius inte gå in på i detalj – men det är ett arbete som ständigt pågår och som innehåller mycket. Bland annat ser klubben just nu över ett system där det ska bli svårare att ta med sig väskor eller ryggsäckar in på arenan. Dessa ska då i stället förvaras i ett utrymme på arenan.
– Vi vill inte att man ska ta in ryggsäckar överhuvudtaget. Det är en utmaning i sig att arenan är där den är och ser ut som den gör. Det är begränsat med utrymme. Men vi har två varianter som vi kollar på till den kommande säsongen och hoppas hitta en lösning.
Terrorexperten: "Det attraherar terroristers intresse"
Magnus Ranstorp är Universitetslektor på Försvarshögskolan och terrorexpert. Även han lyfter fram just medvetenheten och förståelsen för att det hemska kan inträffa som de största faktorerna för att ha en bra beredskap.
– Det finns alltid ett hot och ibland kan det komma in mejl eller liknande. Men när det verkligen smäller då har du oftast ingen förvarning. Och då blir alla extremt överraskade. Det handlar om hur du reagerar i de här initiala sekunderna, säger Magnus Ranstorp.
Han menar att vi i Sverige har relativt få arrangemang som skulle kunna ha en stor hotbild mot sig men välkomnar samtidigt utbildningsinsatsen.
– Det handlar om vilka som är de primära måltavlorna. Det kan ju även vara de som uppträder. Jag tänker främst på Eurovision, där har du israeler som kan vara måltavlor och där har du också hela världens ögon riktade mot dig. Det attraherar terroristers intresse, precis som stora landskamper och matcher i Europa.
Ranstorp tycker sig se en förändring i tillvägagångssätt när det gäller attentat mot stora arenaarrangemang – oberoende om det är idrottsevenemang eller ej.
– Stadionsäkerheten har utvecklats, det är svårare att ta sig in, därför har de flyttat ut det. Då ligger fokus på när publiken lämnar arenan, säger Ranstorp och lyfter fram terrorattacken i Manchester 2017 som exempel.
Den inträffade när publiken lämnade en konsert med popstjärnan Ariana Grande. Dådet krävde 23 människors liv och lämnade efter sig hundratals skadade.
När det gäller beredskap för exempelvis fotboll och ishockey på elitnivå i Sverige menar dock Ranstorp att det redan i dag, på grund av andra orsaker, finns en beredskap.
– Det finns andra aspekter som är mer vardagliga. Ibland får du hantera huliganer eller upplopp. Har du redan en rutin i dag så kan du väva in terrorberedskap i det. Man ska avdramatisera så mycket som möjligt, det handlar om att länka samman en kedja med individer som jobbar med detta.
Varvet står inför annan utmaning
Olika typer av idrottsevenemang står inför olika typer av utmaningar. Att skydda publik inne på eller utanför en arena är ett scenario. Men hur ska en arrangör jobba förebyggande när ett idrottsevenemang har en hel stad som skådeplats?
Göteborgsvarvet ringlar sig 22 kilometer igenom staden och lockar varje år runt 200 000 åskådare längs banan. Den som ansvarar för säkerhetsfrågor hos världens största halvmaraton är Josefin Aldenborn.
– Det är en större utmaning att arrangera än en match där man kan kontrollera utrymmen, konstaterar hon och fortsätter:
– Vi har ju staden som arena, så man får jobba på olika sätt där. Det innebär att samarbetet vi har med myndigheter under Varvet blir ännu viktigare.
Göteborgsvarvet jobbar med säkerhetsfrågor och genomför övningar i beredskap året runt. Man har även en krisledningsgrupp som träffas kontinuerligt. Utifrån olika potentiella risker övar krisledningsgruppen på arbetssättet som används i händelse av en kris.
– Det är klart att det inte finns några garantier för att vi har identifierat alla risker. Men om man har gjort en riskanalys så har man gett sig själv hjälp på traven. Om man har övat på det och man har en grupp som vet hur man ska agera så ligger man steget före.
Arrangörernas förmåga att stoppa ett pågående terrordåd är liten. Fokus ligger på att med enkla medel förebygga och försvåra möjligheterna för att attentatet ska inträffa. Än så länge ligger fokus på samverkan, riskanalyser och beredskapsplaner.
I framtiden lär dock teknologin ta allt större plats i Sverige – utomlands används den allt mer flitigt i samband med stora evenemang.
– Jag känner en person som hjälper till att arrangera VM i Qatar. De har ju högteknologiska moment i detta med ansiktsigenkänning och så vidare, berättar Magnus Ranstorp och fortsätter:
– Det kan säkert bli aktuellt vid riktigt stora svenska evenemang i framtiden men det kommer ta lite tid. Jag tror inte heller alltid att man behöver det. Det måste vara proportionerligt.
