Jag har alltid varit svag för klassiska och anrika evenemang som Americas cup, Davis cup, Henley-regattan och Finnkampen. Tävlingar med tradition och patina som överlevt världskrig, globala finanskriser och till och med tidningsdöden. Kanske inte de mest exponerade i en ymnig idrottsfamilj dominerad av fotboll på hög, låg och allsvensk nivå, men fasta och stadiga monument som berättar att det faktiskt finns kvar något bestående i en föränderlig, osäker och orolig värld.
Ryder cup tillhör definitivt kategorin. En snart 100-årig kraftmätning mellan gamla och nya världen och en bastard så tillvida att extremt individuella, och välbetalda, individer knuffas ihop för gratis problemlösning i grupp. Ett intressant experiment som inledningsvis visade sig vara ett trevligt avbrott i vardagen för idrottsvärldens mest välklädda gentlemen – under de senaste 20 åren har cupen utvecklats åt ett helt annat håll utan att för den skull rucka på klädkoden.
Europa mot USA i lag-golf är inte längre några dagars firmafest med avbrott för slag på liggande boll inför en tyst, väluppfostrad och burgen publik. Ryder cup har blivit något annat och är numera på allra största allvar för ledare, spelare och åskådare – och aldrig så mycket som när tävlingen spelas på andra sidan Atlanten, som i år.
Jag gillar den här utvecklingen, för golf är normalt sett en rätt trist och tradig sport, såväl live som på tv, och inget jag gärna lägger tid på. Det är väl bara de allra mest inbitna som orkar följa en tour-tävling över fyra dagar utan större dramatik än en eller annan boll i vattnet och alldeles för många missade puttar ackompanjerade av lågmälda och försiktiga oh:n från en hårt hållen publik.
Ryder cup är den totala motsatsen och något av golfens antites faktiskt. Visserligen en tre dagar lång slagorgie, men aldrig långtråkig, aldrig menlös och för en helg snubblande när en kontaktsport.
Spelarna gillar det, publiken gillar det och jag gillar det – men inte så mycket att jag ens överväger att börja svinga själv.
Långa promenader med alldeles för många avbrott på välklippt gräsmatta är helt enkelt inte min grej.
