Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Rumskompisarna som följt åt mot OS-finalen

De lämnade båda Göteborg för Tyresö efter VM-sommaren 2011, och äntligen är båda självskrivna i landslaget. Linda Sembrant – försvarsklippan, och Lisa Dahlkvist – straffhjälten. – Hon har det i sig, säger Sembrant om rumskompisen.

De är lika gamla och har följts åt genom karriären. Spel i flicklandslagen, debut i A-landslaget i samma match, flytt till Göteborg FC – och sedan vidare till Tyresö.

Dessutom delar de rum när landslaget samlas, och tävlingsinstinkten är hela tiden närvarande.
– Det kan vara att man kör sten sax och påse om vem som måste släcka lampan. Jag gillar ju också det, det är små tävlingar hela tiden mellan oss, säger Linda Sembrant.

Hon är som alla andra imponerad över rumskompisens iskyla när hon Lisa Dahlkvist avgjort två straffläggningar i följd utan att blinka.
– Det är för att jag stöttar henne jävligt bra, haha. Nej, men hon gillar ju det läget, det ser man ju på henne i båda matcherna. Det är otroligt starkt gjort och jag är svinglad att hon kan ta den där straffen och sätta den. Hon har det i sig helt enkelt.

Vad minns du av er tid i Göteborg?
– Det var ju bara ett år för mig, hon kom året innan. Men det var ett fantastiskt år i klubben. Vi vann cupguld, och var nära SM-guldet, och så VM på det. Ett fantastiskt år både för oss och för Göteborg.

"Jag har fått kontinuitet"

Linda Sembrant gjorde landslagsdebut redan för åtta år sedan och har i dag 68 landskamper på kontot. Ingen dålig siffra, men det kunde ha varit ännu fler. Sembrant har åkt in och ut ur startelvan, och inte alltid vetat om hon är tänkt som mittfältare, försvarare, eller avbytare.

Nu verkar hon på allvar ha funnit sin plats bredvid Nilla Fischer i mittlåset och tillsammans har de varit närmast omutliga de senaste matcherna. Sedan fiaskot mot Brasilien (1–5) har Sverige bara släppt in ett mål på 350 minuters spel. Och Sembrant har varit i stort sett fel- fri.
– Jag har fått en kontinuitet efter VM. Jag har haft speltid hela tiden, det påverkar väldigt mycket. Att få match efter match och bygga upp samarbetet med spelarna runt omkring, det är viktigt.

Varför är ni så svåra att göra mål på?
– Vi har försvarat bra hela laget och följt vår spelplan. Vi har kört den fullt ut och framför allt legat väldigt kompakt. Då är det lättare för oss att kunna agera och läsa av spelet. Det är ett kollektivt försvarsspel.

Blir det samma taktik i finalen?
– Jag vet inte, vi får se vad Pia och gänget kommer med för taktiska bitar. Men det kommer bli helt sjukt, matchen mot Brasilien är en av de största man spelat. Den publiken, den känslan och den stämningen… det var vårt att ta in direkt efteråt måste jag säga. Helt magiskt har det varit och jag tror att finalen … ja, det blir ju den största matchen i ens karriär.