Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet. Bild: SIMON HASTEGÅRD

Riksidrottsförbundet inför visselblåsartelefon

Efter bland annat Metoo-kampanjen inför riksidrottsförbundet en visselblåsartelefon för att fler barn och unga ska kunna larma om missförhållanden inom idrotten.
– De här frågorna är mer aktuella nu än för tio-femton år sedan, säger RF:s ordförande Björn Eriksson.

Från och med denna vecka kan idrottare på ett enkelt sätt anmäla allvarliga missförhållanden inom idrotten via en visselblåsartelefon. Det är Riksidrottsförbundet som nu inför denna tjänst med mål att alla barn och ungdomar ska få en möjlighet att göra sina röster hörda.

– Vi ska börja med att sopa så gott vi kan framför egen dörr, säger Björn Eriksson ordförande i Riksidrottsförbundet.

Han menar att frågan om barnperspektivet mot vuxenvärlden ständigt är aktuell, men att den kanske fått en extra skjuts av Metoo-kampanjen som drog igång förra året.

– De här frågorna är mer aktuella nu än för tio-femton år sedan.

LÄS MER: Moa Hjelmer: Jag blev våldtagen efter Finnkampen

LÄS MER: Hjelmer: "Jag hade ju inte tänkt att berätta det"

Så vad är det för frågor han menar? Vad är det man kan ringa visselblåsartelefonen och tipsa om?

Om ledare, barn eller föräldrar har en oro eller misstanke om hot, våld eller trakasserier, och man känner att man inte vill eller kan vända sig direkt till sin förening med problemet, så kan man ringa visselblåsartelefonen och idrottsombudsmannen på Riksidrottsförbundet. Man får vara anonym och Björn Eriksson garanterar tystnadsplikt.

– Den klassiska frågan som visselblåsare ställer sig är ju om man kan känna sig trygg, och det kan man här. De som svarar i telefonen är personer som inte är kopplade till idrottsverksamheten, de står fria.

Vad händer efter samtalet?

– Det beror på. Vid extrema fall där man på en gång kan se att det är ett brott ska det polisanmälas av oss. Annars stöttar vi, ger råd och vid behov ser vi till att åtgärder vidtas, berättar Eriksson.

Riksidrottsförbundet har 21 distriktskontor i hela landet och varje kontor har minst en sakkunnig i barn- och ungdomsidrott med särskild utbildning i barnrättsperspektivet. Trots detta tror Eriksson att mörkertalet är stort när det gäller anmälda händelser ute i Sveriges föreningar, men att det förhoppningsvis ändras nu. Det är svårt att säga nu vad effekten faktiskt blir.

– Vi letar efter de som inte blivit lyssnade på tidigare, de som säger "jag försökte, men ingen lyssnar". Det finns ett latent behov av att få prata och obehagligt stora saker har tidigare uppkommit genom att bryta tystnadskulturen. Men det är svårt att veta helt riktigt vad effekten blir, det blir en spännande sak att reflektera över.

Riksidrottsförbundets telefontjänst med telefonnummer 08-6274010 till idrottsombudsmannen infördes under torsdagen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.