Patrick Ekwalls sorg – första julen sedan Hannahs död

Tio månader har gått sedan Hannah Ekwall dog. I en intervju med Sportexpressen berättar sportjournalisten Patrick Ekwall om sorgen inför första julen utan sin fru.
– Alla dessa förbannade högtidsdagar kan fara åt helvete, säger han till tidningen.

ANNONS
|

Det var med stor sorg som Patrick Ekwall meddelade på Instagram att hans fru Hannah Ekwall hade dött 39 år gammal.

Det har nu gått tio månader sedan det tragiska beskedet och i en intervju med Sportexpressen berättar Patrick om livet efter Hannah – och hur det fortfarande är svårt att acceptera att hon inte finns med honom och barnen längre.

– Och vi kan tycka att det är orättvist, men jag, Tindra och Wilma lever och då måste vi försöka leva så bra vi kan. Men det är för jävligt, jag hade hellre dött själv, säger han till tidningen.

ANNONS

Ekwalls sorg – första julen utan Hannah

Det är just nu en extra tuff tid för Patrick Ekwall. Julen börjar närma sig.

Han berättar i intervjun att Hannah, för ett år sedan, frågade sig om det var sista julen som hon skulle få fira. Två månader senare somnade hon in.

– Alla dessa förbannade högtidsdagar, fars dagar och mors dagar, kan fara åt helvete känner jag för det har varit jättejobbigt. Men även skolavslutning som jag vet att Hannah hade älskat. Alla helgons dag... vem fan brydde sig om alla helgons dag innan, men då kryper det på mig för det är något speciellt för både mig, Tindra och Wilma, berättar Ekwall.

Ekwall: ”Kommer vara väldigt jobbigt”

Många är det som ser fram emot julen, men alltså inte Patrick Ekwall som säger att han ”mår skit” och funderar på om det kan vara omgivningen som leder till att han gör det. Han säger att julen ”kan fara åt helvete”, men att han hoppas att han lärt sig av de tidigare högtidsdagarna och att bara får försöka hantera det.

– Nu är det julen och jag vet inte om jag ser fram emot det. Jag har svårt att se det som en vacker härlig dag den här gången. Sedan kommer Hannahs födelsedag, hon skulle fylla 40 år den 9 januari. Det kommer också vara väldigt jobbigt. Alla säger att de dagarna är jobbiga, men jag trodde inte att jag skulle bry mig så mycket, men det blir bara så. Det bara kryper efter mig och trycker sig in, tränger sig in i kroppen på mig. Sedan när man vaknar dagen därpå är allt normalt igen.

ANNONS
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS