Det var jamaicanen Tajay Gayle som satte nivån på längdhoppsfinalen med sitt inledningshopp – och tävlingens tredje hopp totalt – som mätte 8.46. Det var det Thobias Montler och de övriga i det tolv man starka finalfältet fick sikta in sig på. Närmast i de två första omgångarna kom amerikanen Jeff Henderson med sina 8.28. Thobias Montler var inte i närheten av det. Skåningen som flyttat till Göteborg och tränaren Yannick Tregaro låg på åttonde plats – vilket hade gett honom tre ytterligare finalhopp – efter sitt tredje försök.
Då klev japanen Yuki Hashioka fram och hoppade snöpliga 7.97, vilket puttade ned Montler från åttondeplatsen och möjligheten att klättra i fältet.
– Det är mindre roligt att vara utan de tre sista hoppen med en centimeter. början på säsongen hade jag en helt annan rytm i löpningen och tajming som jag skulle ha velat ha på denna tävlingen men så blir det när man får små hack i schemat som man inte vill ha, säger han.
Hur kände du när han gick förbi dig med en ynka centimeter?
– Jag satt och väntade och tänkte att det var han och greken Tentoglou som kunde komma förbi. När han gjorde 7.97 så finns det inte så mycket att göra. Det är bara att packa sina grejer och gå därifrån. Det är de små marginalerna som spelar roll. Tyvärr var de inte på min sida den här gången. Någon gång ska de väl vända förhoppningsvis.
Tajay Gayle fortsatte imponera och hoppade hela 8.69 – vilket räckte till guldet. Silvret gick till Jeff Henderson och bronset till Juan Miguel Echevarria.
– Det är ett litet plåster på såren att de hoppar så långt. Jag känner inte att jag är där de är just nu med skadan.
I Doha delar Montler rum med Andreas Kramer som också hade en tung lördag. När idrotten inte fungerar får de hitta andra glädjeämnen.
– Det ska bli skönt och ta det lite lugnt med grabbarna nu när säsongen är slut. Käka lite pizza och spela Fifa, säger Montler.
