I ett startfält där bara en hoppare – kubanen Juan Miguel Echevarría – imponerade tog sig 23-åringen med från Malmö vidare som en av de tolv främsta i fältet. Inledningshoppet på 7,92 följdes upp av 7,84 och ett övertramp. VM-debuten är avklarad.
– Det kändes bättre och bättre för varje hopp jag gjorde. Sista hoppet speciellt. Där kände jag verkligen att jag hittade rätt igen. Jag tar med mig känslan från det hoppet. Med den typen av känsla kan det bli bra och väldigt långt, säger han.
Han kan inte säga hur långt han flög den gången. Men han vet ungefär hur långt han kommer behöva hoppa i finalen för att kunna vara med i medaljdiskussionen.
– Det känns väldigt öppet i finalen. Man är med på 8.20 känns det som. Det kommer nog krävas lite mer än så men ligger man där runt så är man med i fajten. Det är inget jag ser som omöjligt, säger han.
Tagit sig tillbaka från skada
Kanske får han hjälp av vinden i finalen? Efter kvalet diskuterade bland andra den regerande världsmästaren Luvo Manyonga ac-systemets negativa påverkan på hoppningen.
– Vinden växlade mycket. Jag hoppades att de stänger av den till finalen, sade han.
Thobias Montler hoppades snarare kunna använda vindarna till sin fördel.
– Lite gnälligt. Vissa klagade på motvind från ac:n, men jag tyckte inte det var jättemycket. Det var inget som jag kände av direkt.
Förberedelserna under utomhussäsongen har varit som en bergochdalbana för Montler. Hopp på 8.22 och 8.43 i för kraftig medvind sköt upp honom som ett av Sveriges största medaljhopp under början av sommaren. Sedan kom den otrevliga landningen i sanden i Hengelo. Vänstra knäet skadades och plötsligt var VM i fara.
Men han tog sig hit till Doha och på fredagskvällen tog han sig till final i sitt första utomhus-VM.
"Hajpat"
– Stämningen är alltid lite tryckt när det är VM. Vissa ska vara lite extra roliga när man går in, men jag håller mig low key där.
Extra anspänning har de yttre förhållandena, värmen och nedkylningssystemet, skapat.
– Eftersom alla har hajpat hur annorlunda förhållanden det ska vara så beter alla sig inte som vanligt helt och hållet. Det är en balansgång där folk kan känna sig mer osäkra än vanligt.
Hur var det för dig?
– Man tänker på hur mycket man dricker och sådär mer än hemma i Sverige. Men samtidigt ska man inte lägga för stor vikt vid det. Dricker man normalt går det bra.
Även Bengtsson till final
En svensk till tog sig vidare till final under fredagen.
För Angelica Bengtsson blev stavhoppskvalet, som blev en besvikelse för Örgrytes Michaela Meijer, en rysare. Först i det tredje och sista försöket klarade hon kvalgränsen 4,60 och tog sig vidare till final tillsammans med många andra. 17 hoppare är klara för söndagens final.
– Det var väldigt spännande. Och så gjorde jag det bästa hoppet i hela tävlingen där (i sista). Fantastiskt skönt, säger Bengtsson.
– Jag känner mig mer redo än någonsin för final.
Det 26-åriga medaljhoppet, som har ett personbästa på 4,76 utomhus, valde att stå över både ingångshöjden 4,20 och 4,35 innan hon tog 4,50 i första försöket. Hon stod över även på 4,55.
Bengtsson medger samtidigt att de två första rivningarna var frustrerande.
– Jag landade på ribban och hann bli irriterad. Jag börjar bli allergisk mot det.
