Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Tarik Elyounoussis straff avgjorde derbyt. AIK besegrade Hammarby med 1–0.

Matchhjälten: "Den bollen skulle in"

Johan Wiland gick åt ena hållet. Tarik Elyounoussis straff åt det andra. I ett derby där tålamod på planen var en dygd så räckte det för att spräcka Hammarbys förlustnolla.

Han hade redan missat ett friläge i den första halvleken.

När han klev upp vid elvameterspunkten efter 80 spelade minuter på Tele2 arena så var fortfarande Tarik Elyounoussi den som hade missat AIK:s främsta möjlighet i ett derby mot Hammarby som ännu inte hade vaknat till liv på planen.

Eller ja, det blev så när lagets ordinarie straffskytt, Daniel Sundgren, fick kramp efter att också ha varit spelaren som fick straffen.

- Jag var glad när han fick kramp och låg där och hade så ont, säger Elyounoussi leende innan han fortsätter:

- Så jag behövde göra min grej och hjälpa honom. Men han sade direkt: "Du tar den, du tar den".

Det gjorde också norrmannen, som nu på nytt ställdes mot Johan Wiland.

Allting med det där friläget från den 35:e minuten, som Wiland benparadräddat, färskt i minnet.

TT: Kände du att Wiland hade ett mentalt övertag där?

- Nej, tvärtemot. Jag var taggad och revanschsugen. Jag var jättearg i halvlek då jag borde ha gjort mål. Nu var jag bara taggad på att bollen skulle in.

Tålamod

När Wiland gick åt ett håll så rullade Elyounoussis straff in åt det andra. Och anfallaren sprang ut mot bortasektionen för att fira att han gjort det han hade bestämt sig för att göra.

- Det var fantastiskt, ren glädje. Det är sådana här matcher man kommit hit för att spela, säger Elyounoussi.

Bortafansen – de var glada de med. Om inte enbart för derbysegern så för att det nu bara skiljer tre poäng mellan ettan och tvåan i toppen av den allsvenska tabellen.

Det var viktiga poäng på spel i det här derbyt – och det syntes.

Det syntes på båda lagens grandiosa och bombastiska tifon vid inmarschen.

Det syntes, på ett sätt, även på matchbilden som helhet.

För det syntes att det fanns mycket att förlora – för båda lagen.

AIK var avvaktande och tålmodiga – oroliga för Hammarbys kontringsskicklighet med en blixtsnabb skytteligaledare i Pa Dibba i spetsen.

Och Hammarby var avvaktande – oroliga för AIK.s passningsskicklighet och offensiva kreativitet, även om de i takt med att matchen gick flyttade upp positionerna.

"En ängslan"

Samtidigt var Hammarby det lag som, med facit i hand, hade svårast att hantera tålamodet i det offensiva spelet. Mujo Tankovics tjusiga cykelsparksrensning vid egen mållinje var ingen målchans, men kändes trots det som det hetaste som hemmalaget lyckades skapa på 90 derbyminuter.

- De (AIK) är otroligt duktiga på att ha tålamod. Vi brottades lite med det. Ibland har vi för mycket tålamod ibland för lite. Det fanns en ängslan att förlora matchen, säger tränare Stefan Billborn på presskonferensen efter matchen.

TT: Tror du att det blev extra ängsligt hos er med tanke på er tabellposition?

- Det tror jag inte. Men AIK faller ner och ligger rätt i sina positioner, och så vet man att om vi tappar bollen i fel lägen så kan de ställa om. Det känns som det blir ängsligare ju längre matchen går. Vi blir stillastående offensivt och då blir man inte som bollhållare så jävla idérik och pigg att göra någonting. Det kan göra att man blir ängsligare.