Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Ylva Martinsen siktar på att ta Damkronorna tillbaka till medaljnivå. Arkivbild.

Martinsen siktar högt: "Går inte ha annan målbild"

Damkronorna har inte tagit en VM-medalj på tolv år och gjorde i fjol sitt sämsta OS i historien. Ändå siktar nya förbundskaptenen Ylva Martinsen på prispallen i VM i Finland.

Ylva Martinsen, då med efternamnet Lindberg, var själv en av profilerna när Damkronorna var som bäst.

En hel hockeyvärld drabbades av kollektivt haksläpp då Sverige i OS i Turin 2006 lyckades besegra USA i semifinal efter en heroisk insats och ta silver.

Det är enda gången på 24 OS- och VM-turneringar hittills som finalparet inte varit USA–Kanada.

Under fem år mellan 2002 och 2007 tog Sverige silver och brons i OS och två VM-brons. Ylva Martinsen var med under de åren, men missade den senaste medaljen då hon fick lämna återbud i sista stund på grund av en ryggskada.

Nu är det hon som ska föra Damkronorna tillbaka till den nivån.

Lång väg

Martinsen, som har ett tvåårskontrakt, tar emot på Svenska ishockeyförbundets lokaler några slagskott från Globen/Hovet dagarna före avresan till VM och förklarar den höga målsättningen:

- Ska man vara tokrealist och bara se på ranking och historiska resultat så är det klart att vägen är lång. Men vi har pratat med spelarna också och vi kan inte åka till ett VM och känna att vi satsar på att komma sexa, säger hon apropå att Damkronorna under ledning av Leif Boork slutade först på sjunde plats i OS.

- Målbilden måste finnas att det är till medaljerna vi vill. Nummer ett är att klara topp tre i gruppen för att gå till kvartsfinal, vilket är tufft nog, sedan handlar det om att vinna kvartsfinalen mot världsledande motstånd, säger hon.

På hennes tid som spelare var konkurrensen i världstoppen smalare. Bakom USA och Kanada var det Sverige, Finland och ibland Ryssland som slogs om medalj. Sedan dess har främst Schweiz och Tyskland tillkommit.

"Händer bra grejer"

Då fanns ingen nationell damserie som i dag, bara regionala. Landslaget var som ett klubblag med runt 120 lägerdagar. Den här säsongen har det varit runt 40.

På sikt är dagens modell bättre, men när kan Sverige vara tillbaka i toppen?

- Det händer bra grejer, många vittnar om att vi får fram fina årskullar, men det är många år framåt. Styrkan just nu på landslagsnivå är att de som är äldre och inte har vunnit något har drivet att göra det. De är revanschsugna för det som har varit. Sedan har vi de nya som i princip bara ser möjligheter, säger Martinsen som i fjol förde juniorlandslaget till ett historiskt VM-silver.

Hon har inte direkt fått de bästa förutsättningarna serverade under sitt första år. Sveriges olympiska kommitté drog bort hela sitt stöd till Damkronorna efter det dåliga OS-resultatet och VM-förberedelserna har varit ytterst knappa med bara tre hela lägerdagar. Det långa SM-slutspelet hemma har gjort att några av spelarna kom till VM-lägret utan att ha spelat match på sex veckor.

Martinsen vill ha en förbättring till nästa år, men säger samtidigt "att man inte ska sörja det man inte har".

I första matchen på torsdag väntar Tyskland, skrällag i senaste VM 2017 då man nådde bronsmatch mot Finland.

- Vi mötte dem i december och fick stryk. Det kommer att bli tajt, på pappret är vi ganska jämbördiga. Jag hoppas vi gör det så pass bra att vi vinner, det skulle vara en bra start på turneringen.

Martinsen gjorde som spelare sex VM- och tre OS-turneringar. Hon erkänner att det kommer att pirra inför VM-debuten som förbundskapten:

- Det har det gjort i alla matcher hittills också, precis som när jag spelade. Men när det har gått några byten så släpper det och så är man i bubblan. Det ska kännas tycker jag, då vet man att det betyder något.