Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Max Markusson, klubbdirektör IFK Göteborg. Bild: Bildbyrån

Mattias Balkander: Kan två filosofier verkligen landa i en?

Det blir lätt många ord. Vi staplar dem på varandra och byter ut dem med jämna mellanrum. På agendan i dag? Ett helt vanligt strategimöte. Med en helt vanlig föreningsframtid på spel.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Jag vill undvika att ta i och tänker att vi sansar oss. Det finns så här veckorna före jul anledning att ta ett djupt andetag och reflektera över tingens ordning.

En gång i tiden (för ett och ett halvt år sedan) kallade IFK Göteborgs dåvarande ordförande Frank Andersson en styrelsesammankomst för ödesmöte – och lade samtidigt ribban.

Det var där och då föreningens framtid skulle avgöras och nog var det så alltid.

Utfallet? Inte som det var tänkt.

Till saken hör att det ständigt kommer nya ödesmöten med möjlighet att ändra riktning, skifta fokus och byta personal.

Det finns, som några skulle uttrycka saken, ingen dramatik i det.

Människor kommer och går, idéer byts ut och förfinas, strategier läggs, budgetar hålls och bokslut presenteras.

LÄS MER: Blåvitt har stora sportsliga frågor att besvara i vinter

Snabbt skrivet, snabbt beslutat

Ibland är siffrorna röda, ibland är poängen fler än motståndarnas, ibland färre.

Ur det perspektivet står IFK Göteborgs styrelse i kväll inför några helt vanliga strategigenomgångar, ett par framtidsdiskussioner och några enkla föreningsbeslut.

Ingen dramatik.

En ny organisation ska bollas, en sportchef ska till, en assisterande tränare rekryteras och trupp sättas samman. Allt inom ramen för befintlig ekonomi.

Samma procedur som förra året. Som tidigare år.

Snabbt skrivet, snabbt beslutat.

Jag vill inte på något sätt förminska mötets betydelse, heller inte förstora det, men när allt är över bör ledamöterna i alla fall ha diskuterat igenom följande:

Tror vi på riktigt att vår akademi är vägen till framgång?

Kan två filosofier genom klokskap och samförstånd landa i en?

Går det strida tappert utan erfaren ledare på planen?

Jag har inte lösningarna, heller ingen önskelista, men tänker att en rejäl lagkapten, ett ordentligt mandat till Tobias Hysén i rollen som utvecklare och sluss mellan akademi och A-lag samt ett tydligt och sanktionerat ledarskap är förutsättningar för ett gynnsamt 2019, som i sin tur är grund och förutsättning för 2020 och åren som därefter följer.

LÄS MER: Nu presenteras IFK Göteborgs framtidsplan

Tvingad till en större ödmjukhet

Max Markusson har peggat upp rätt bra. Styrelsemöte i kväll, medlemsmöte 18 december och tid för korrigeringar efter det. I en värld där ords värden ständigt devalveras och ersätts av nya uttryck blir det till slut svårt att förstå vad långsiktiga visioner betyder när kortsiktiga resultatkrav ofta har företräde.

Vilken bäring har ord som tålamod, processtänk och nya filosofier när drömmar om fina placeringar och för få poäng alltid väger tyngre?

IFK Göteborg är en stolt förening, en av Sveriges stoltaste. Dessutom av kända skäl tvingad till en större ödmjukhet. Det borgar för kloka beslut i kväll.

Plus:

Jag uppfattar det arbete IFK Göteborgs nuvarande klubbdirektör har gjort inför kvällens styrelsemöte som gediget och självkritiskt. Det borgar också för välgrundade beslut.

Minus:

Det var såklart inte tanken att riskkapital skulle användas till att balansera driften.