Frölunda fortsätter att glädja producenterna av sargreklam – för det är mestadels där som laget håller till. När det väl kommer ett skottläge så tvekas det oftast en kort sekund – och skottet hamnar i block eller avlossas inte alls.
Det självförtroendeproblemet har inte Leksand.
Det smäller direkt när läget ges.
Och det spelar inte roll om det är Emil Heineman i tredjekedjan eller Jesper Kandergård i fjärdekedjan som får möjligheten – för avsluten är kliniska.
0–1 skjuter Heineman med direktskott i krysset, 0–2 lyfter Kandergård in i samma kryss – och Frölunda får återigen finna sig i att jaga.
– Jag tycker vi måste gå tillbaka och titta på hur vi ser ut framför deras mål och målvakt. Vi skjuter ganska mycket – och vi skapar ganska mycket halvbra målchanser. Men de riktigt heta chanserna framför deras framför deras målvakt är alldeles för sällan – och vi får dit pucken alldeles för sällan, säger Roger Rönnberg kritiskt efter matchen.
LÄS MER:Grönlunds tuffa kritik – mot hårda ord i Frölundas omklädningsrum och bås
Och Frölunda tappar även in det tredje målet när Marek Hrivik får sikta högt i numerärt överläge. Passningen kommer från Peter Cehlarik – och tillsammans med Carter Camper har den trion numera stått för över 100 poäng i SHL så här långt.
Målet får fart på Frölunda – som reducerar direkt efteråt.
Simon Hjalmarsson skjuter så där snabbt och distinkt som hans lagkamrater inte klarar av att göra i numerärt överläge och 1–3 ger åtminstone hopp och en förbättring av spelet.
Men så fort Frölunda får chansen att spela med en man mer, vid tre tillfällen i andra perioden, blir tempot återigen stillastående och trögt.
Leksand har inga problem att försvara sig – och vid ett tillfälle kommer inte Frölunda ens in i anfallszonen på nästan två minuter med en man mer.
Hjalmarsson om saknaden av Lasch
Målskytten Simon Hjalmarsson är skoningslös i kritiken.
– Sista tio av andra perioden är vi bättre, men de första tio är nog det sämsta vi gjort i år tyvärr. Fem stycken står som fågelholkar där ute och bara tittar på varandra, det är klart som fan att det blir dåligt då, säger Hjalmarsson till C more.
Han utvecklar för GP:
– Jag antar att det såg ut så från läktaren också. Vi är inte med överhuvudtaget under en lång period – varken i fem mot fem eller i fem mot fyra. Vi väntar på att nån annan ska kliva fram och göra det och det är alldeles för dåligt! Alla fem på isen står och tittar och väntar på att någon annan ska göra nåt vettigt.
Saknar ni en Ryan Lasch i powerplay?
– Nä, äh. Det är klart att powerplay inte varit superbra i år, men det finns skicklighet. Det gäller att nån vill göra något. Det var kanske det som är den svåraste grejen. Förra året hade vi Ryan som vi visste ville göra nåt med pucken – och vi andra fick rätta oss efter honom. I år är det mer utspritt – och är det ingen som tar tag i det så blir det som i dag ...
I tredje perioden får Frölunda på nytt ett spel i numerärt överläge – och den här gången smäller det. Patrik Carlsson hinner skjuta två skott och på det tredje försöket sitter pucken stenhårt i krysset.
Men Leksand svarar direkt.
Carter Camper snor pucken – och lyfter ensam mot mål in 2–4 i krysset med en backhand bakom Johan Mattsson.
När sedan både Johan Sundström och Jan Muršak bestämmer sig för att ta en utvisning i samma byte – ja, då gör förstås Leksand mål igen.
2–5 – och matchen är avgjord?
Nja, inte riktigt.
Frölunda nära kvittering på slutet
För både Lucas Raymond och Anders Grönlund gör varsitt mål – och plötsligt ser det hopplösa läget betydligt mer hoppfullt ut.
4–5 – och Frölunda tar ut målvakten i jakt på kvittering.
Men Leksand håller undan – och vinner rättvist.
– Sista perioden är ganska bra, tycker jag. Det är fler spelare som vill ta egna initiativ och göra nåt med pucken. Vi behöver det! Det är för sällan det händer, säger Simon Hjalmarsson.
LÄS MER:För Viktor Ekbom blev plötsligt hockeyn inte lika viktig
