Med identiteten följer kontinuiteten, inkörda formationer med spelare som äter, känner och tänker likadant, då kan det hända roliga saker.
Som i den andra perioden mot Rögle. Då levde Frölunda upp till sitt svåråtkomliga favoritrykte och dansade runt i Rögles zon.
Även rutinerade spelare som "Pebben" Axelsson och Niklas Andersson törstar efter trygghet. Nu tycks de ha fått den. De slipper presentera sig på nytt för nya kedjekamrater inför varje match.
– Det där är ganska viktigt, vi kanske är där nu, även om Karlsson klev av efter två perioder, förklarar "Pebben".
Andreas Karlsson, som stått utanför laget en längre period med en ömmande ljumske, rapporteras må bra, att han vilade den tredje perioden var en ren säkerhetsåtgärd.
Möjligen är det en del av förklaringen till matchens underliga förvandling. Trots de jämna siffrorna fanns det inte mycket som talade för Rögle i de inledande två perioderna. Det blev match i den tredje. Förvånade hemmaspelare såg tappra skåningar resa sig på åtta och hamra på ordentligt mot Johan Holmqvist.
När krutröken skingrats stod det 5–4 på jumbotronen och Frölunda hade klättrat ännu en bit i tabellen.
– Jag är stolt över sättet vi vann på. Hur alla krigade i tredje perioden, täckte skott och stod upp för varandra, berömde Ulf Dahlén sina spelare.
Snacket efteråt handlade rätt mycket om Frölundas 4–2-mål kort före den andra pausvilan. Patric Blomdahls avslut var det inget fel på, vid första stolpen där Jürgen Penker lämnat en lucka, men förspelet fick Röglefolket att reagera starkt.
Fredrik Pettersson placerade sin klubba med kraft i nacken på Mathias Sjöberg som sjönk ihop bakom målet, Pettersson serverade Blomdahl pucken som gjorde mål när Röglespelarna tittade fordrande på domaren Patrik Sjöberg.
– Vid våld mot huvudet skall domaren blåsa direkt. Men han (Sjöberg) sa att det var inget sådant, han sa det även i pausen efter att ha tittat på sekvensen, kommenterade Rögletränaren Gunnar Persson.
Är Patrik Sjöberg rätt citerad är det ett märkligt uttalande. Det fanns mycket att välja på i regelboken: hög klubba eller crosschecking, till exempel, det syntes väldigt tydligt på reprisbilderna.
Det för Frölunda betydligt trevligare eftersnacket handlade om Niklas Anderssons två mål. Det första var en av veteranen patenterad aktion, in från höger och ett dragskott i nät.
Det andra en tjusig straff sedan Mathis Olimb blivit hakad i ett friläge.
Med Niklas egna ord lät det som det inte var något att prata om:
– En backhand mellan benen, det kan bli en lucka där.
Ja, men det fanns en skottfint, en sänkt axel och en snabb dragning också. Snyggt och effektivt.
Niklas Anderssons startsträcka den här säsongen har varit lång. Men nu är han där han brukar vara.
Det är också en trygghet.
