Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/2

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Inget skyddsnät för idrottskvinnorna

I dagsläget görs inga nationella satsningar för att stötta idrottskvinnor i att återuppta karriären efter ett graviduppehåll. Det bekräftar Riksidrottsförbundet.

Idrottsrörelsen ligger långt efter det vanliga arbetslivet när det kommer till trygghetsvillkor om en idrottskvinna blir gravid. Strukturer för att kvinnor ska kunna få barn och vara borta en period saknas och i stället hamnar de i ett undantagstillstånd, där det inte finns några tydliga riktlinjer som inom det vardagliga arbetslivet där socialförsäkringssystem täcker upp. 

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Riksidrottsförbundet bedriver ingen forskning och inte heller förebyggande arbete eller projekt för att stötta och uppmuntra kvinnor att komma tillbaka till sina karriärer efter barnafödande. 

– Det är eftersatt. Men jag tycker att det är viktigt att de internationella förbunden går in och tar tag i frågorna kring det här. Så får vi sedan göra så gott vi kan på nationell nivå, säger Liselotte Ohlson, elitansvarig på Riksidrottsförbundet.

Ingen hänsyn till tävlingsuppehåll

En idrottskvinna måste arbeta för att komma tillbaka i fysisk form efter en graviditet. Under den tiden finns det risk att hamna i kläm både ekonomiskt och sportsligt på grund av att en idrottare sällan är anställd utan oftast får sin försörjning från sponsorkontrakt och stöd från klubbar, idrottsförbund eller Sveriges olympiska kommitté (SOK). Kontrakten är baserade på prestation och tar sällan hänsyn till längre tävlingsuppehåll, exempelvis i samband med graviditet.

– Det är viktigt att det tillsätts nya regler om vad som gäller i samband med uppehåll, speciellt i dag då en idrottskarriär varar betydligt längre än förr, säger Liselotte Ohlson.

Angelica Lindén Hirschberg är forskare och professor på Karolinska institutet, men inte heller hon känner till specifik forskning kring ämnet.

– Jag har gjort mycket forskning på kvinnor och idrott men just detta finns det knappt någon forskning på utan endast anekdotiska rapporter. När jag tidigare har uttalat mig har det varit utifrån personliga erfarenheter som gynekolog åt Sveriges olympiska kommitté.

Varför saknas forskning när det är ett uppenbart problem?

– Jag tror att orsaken är att många idrottskvinnor har avvaktat med att skaffa barn till efter avslutad idrottskarriär men det verkar som om den trenden håller på att ändras och det blir allt fler som kommer tillbaka till idrotten efter barnafödande. Det är positivt. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.