Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Inget för den fege

En sport som kräver list, hård träning – och god förmåga att hålla andan samtidigt. Undervattensrugby är inget för den fege.

- Ska man bli duktig är det ett hårt spel, säger landslagsspelaren Gustaf Cavallin.

Till en början högljutt taktiksnack. Sedan blir det knäpptyst. Det enda som hörs är smatter från fenor som slår. Lutar man sig fram över poolkanten kan man se att något händer under vattenytan. Sticker man ner huvudet under ytan ser det ut som ett riktigt slagsmål på poolbotten. Huller om buller ligger spelare med cyklop och mössa med öronskydd. Men det är inget riktigt slagsmål som försiggår. Det är bara Göteborgsföreningen Felixs juniorer och nybörjare som tränar undervattensrugby, eller uv-rugby som det förkortat brukar kallas. Dessförinnan har gänget haft ett tufft simpass under tränare Gustaf Cavallins ledning.

- Om man ska bli duktig i den här sporten är det ett hårt spel, både fysiskt och psykiskt, säger Gustaf, som utöver sin tränarroll även är landslagsspelare i Sveriges herrlag. Han har själv hållit på med uv-rugby i 16 år och följt sportens utveckling i Sverige.

- Tyvärr så har väl populariteten inom sporten minskat. När jag började här var det runt 40 personer som kom och tränade. I dag är vi drygt 20, säger han.

I gänget som samlats i 25-meterspoolen i Valhalla finns både män och kvinnor i olika åldrar. Alla som GP pratar med beskriver sporten som tuff och, framför allt, utmanande.

– Det är det jag gillar, utmaningen. Att gå ut och springa är inget svårt, det kan nästan alla. Men uv-rugby kräver mer. Man får liksom kämpa för att hålla sig vid liv! skrattar Camilla Knifsund, som är på sin sjätte rugbyträning.

Trots att sporten är liten här så är Sverige ett av dem länder som sporten är störst – och en sport som Sverige har stora framgångar i. I VM 2011 tog damlandslaget silver och herrarna brons. Och förra helgen lyckades juniorlandslaget plocka hem ett EM-silver i Finland. En framgång som Felix delvis kan ta åt sig äran över då klubben har fem juniorspelare som spelar i landslaget. Tre av dem är Joel Karlsson, 19, Victor Lundin, 19 och Edvin Attebo, 18, som kommit till dagens träning. Trots att de knappt hunnit repa sig efter helgens tävlingar med fyra matcher på lördagen och två på söndagen.

– Man blir ju rätt trött efter så många matcher, säger Victor.

Ni är fem landslagsspelare från klubben, vad beror det på?

- Dels har vi en bra tränare, sen så tränar vi väldigt hårt och peppar varandra, säger Edvin, som har en bakgrund som fridykare.

Vad krävs det för att bli duktig på uv-rugby?

– En stor kämparvilja, säger Joel.

– Och ett tjockt pannben! skrattar Edvin.

Bild: Bild: Sebastian Waldenby

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Alexander Olausson guidar till den bästa sporten vid sidan av eliten. För att anmäla dig behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt. Anmäl dig här.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.